Den politiska turbulensen i Rumänien har tagit en intressant vändning. Det senaste beslutet att ogiltigförklara presidentvalet och därmed hindra den nationalistiska kandidaten Calin Georgescu från att ställa upp i det kommande valet i maj har väckt debatt både inom och utanför landet. Beslutet, som fattades av Rumäniens konstitutionsdomstol med röstsiffrorna 10-4, har lett till starka reaktioner. Men vem är egentligen Calin Georgescu? Är han ett verkligt hot mot demokratin, eller försöker Rumänien bara skydda sina demokratiska institutioner från yttre påverkan?
Georgescu har snabbt blivit en stark nationalistisk röst i Rumänien, särskilt genom sociala medier. Han är öppet kritisk mot både EU och NATO och har lyckats nå en bred publik genom plattformar som TikTok, där hans budskap fått stor spridning. Till skillnad från traditionella politiker har han knappt bedrivit någon fysisk valkampanj, utan har istället fokuserat på att bygga upp sin närvaro online.
Hans framgång har dock mötts med stor skepsis. Rumänska myndigheter menar att hans kampanj på sociala medier möjliggjorts av ryska intressen och att han därmed kan vara en säkerhetsrisk. Men trots dessa anklagelser har inga konkreta bevis presenterats. Myndigheterna hävdar att Georgescu utnyttjat sociala medier på ett ”otillbörligt sätt”, men vad detta egentligen innebär förblir oklart.
Påståendena om rysk inblandning bygger på spekulationer om att Georgescu ska ha fått hjälp av ryska aktörer för att få större genomslag på TikTok. Men även om det finns en möjlighet att ryska intressen kan ha stöttat hans kampanj, så är det en anmärkningsvärd anklagelse att hävda att en hel presidentkandidats framgång bygger på utländsk manipulation – särskilt när inga bevis har presenterats.
Detta väcker en viktig fråga: Är det verkligen Rysslands påverkan som oroar de rumänska myndigheterna, eller handlar detta om att eliminera en kandidat som utmanar det pro-europeiska etablissemanget? Georgescus EU- och NATO-kritiska inställning gör honom till en obekväm figur för Rumäniens nuvarande ledarskap. Att förbjuda honom från att delta i valet kan därför lika gärna vara en politisk strategi som ett försök att skydda demokratin.
Förutom anklagelserna om ryskt inflytande har Georgescus kopplingar till extremhögern blivit en central del av debatten. Han har hyllat Järngardet, en fascistisk rörelse som var inflytelserik i Rumänien på 1920- och 30-talet, samt Corneliu Codreanu, Järngardets grundare, och Ion Antonescu, Rumäniens fascistiska ledare under andra världskriget.
Dessa kopplingar har lett till att Georgescu stämplats som högerextremist, rasist och till och med nazist. Hans nationalistiska retorik, tillsammans med hans okonventionella kampanjstrategi, har gjort honom till en kontroversiell figur. Men återigen kvarstår frågan: Är anklagelserna välgrundade, eller handlar det mer om att eliminera en politisk motståndare?
Beslutet att diskvalificera Georgescu har kritiserats av flera nationalistiska partier runt om i Europa. Italienska Lega och spanska Vox har båda uttryckt stöd för honom och ser händelsen som ännu ett exempel på hur EU försöker tysta nationalistiska rörelser. Även Elon Musk har kommenterat situationen och ifrågasatt hur Rumänien hanterar valet.
Ett mer alarmerande uttalande kom från den europeiska kommissionären Thierry Breton, som i januari sade att EU teoretiskt sett skulle kunna ogiltigförklara ett nationellt val om exempelvis AfD i Tyskland fick för mycket inflytande. Detta visar på en växande tendens inom EU att ignorera demokratiska resultat om de inte passar den rådande ideologiska agendan. Att EU inte har fördömt Rumäniens agerande gör situationen ännu mer oroande.
Det är självklart viktigt att skydda sig mot utländsk inblandning och extremistiska krafter, men demokrati får aldrig bli ett verktyg för politisk maktkontroll. Rumänien har en lång historia av politisk korruption, och många av dagens politiker har kopplingar till det gamla kommunistiska etablissemanget. Denna bakgrund gör det lätt för kandidater som Georgescu att framstå som en utmanare mot det rådande systemet.
Lösningen är inte att förbjuda kandidater utan att möta dem i den politiska arenan med fakta, debatt och demokratiska processer. Om Georgescu verkligen utgör ett hot mot Rumäniens demokrati, borde det vara upp till folket – inte byråkrater bakom stängda dörrar – att avgöra hans öde vid valurnorna.
Hur man än ser på Georgescu och hans ideologi, sänder Rumäniens agerande farliga signaler. Att ogiltigförklara ett val och bannlysa en kandidat utan tydliga bevis på brottslighet underminerar i längden själva demokratin. Om EU verkligen står för demokratiska värderingar, bör man praktisera vad man predikar – även när resultaten är obekväma för det politiska etablissemanget.
Vi i Tillsammans för Sverige (TfS) stödjer Rumäniens arbete för att skydda demokratin, men vi ifrågasätter starkt metoderna som används. Kampen mot extremism och utländsk påverkan får aldrig bli en ursäkt för att inskränka folkets rätt att välja sina egna ledare.