I en färsk intervju med Ekots lördagsintervju den 26 april 2025 riktade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson skarp kritik mot TV4:s granskande program Kalla Fakta, och beskrev deras granskning från 2024 som "hundraprocentig propaganda". Åkesson gick längre och menade att "den värsta propagandaministern i Nazityskland förmodligen skulle vara stolt över detta propagandamästerverk", där han uttryckte sin uppfattning att programmets metoder snarare påminde om propaganda än om seriös journalistik.
Bakgrund: Kalla Faktas granskning
I maj 2024 sände Kalla Fakta en tvådelad dokumentär med titeln Undercover i trollfabriken, där en reporter infiltrerade Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Granskningen visade att partiet drev minst 23 anonyma konton på plattformar som TikTok, YouTube, Instagram och Facebook. Dessa konton användes för att sprida innehåll som var kritiskt mot politiska motståndare och i vissa fall även vilseledande information. Programmet pekade också på kopplingar mellan partiet och YouTube-kanalen Riks, och antydde en samordnad strategi för att påverka opinionen under sken av oberoende medier.
Granskningen fick stort genomslag och belönades med både Guldspaden (Sveriges främsta pris för grävande journalistik) och Stora Journalistpriset 2024.
Åkessons svar och partiets hållning
Åkesson har konsekvent avfärdat Kalla Faktas granskning och beskrivit den som en "inhemsk påverkansoperation" orkestrerad av det vänsterliberala etablissemanget. Han menar att programmet inte kunde presentera några konkreta bevis på oegentligheter, utan istället byggde på sensationsjournalistik. I sin senaste intervju betonade Åkesson att partiet inte längre driver några anonyma konton och inte har några planer på att starta nya, samtidigt som han medgav att de tidigare aktiviteterna befann sig i en "gråzon".
Medieetik och granskande journalistikens roll
Kontroversen väcker viktiga frågor om granskande journalistiks roll i en demokratisk samhällsordning. Även om medier har ett ansvar att granska makthavare, måste detta ske utifrån etiska principer som rättvisa och objektivitet. Användningen av dolda kameror och infiltrationsmetoder, som Kalla Fakta använde sig av, kan vara kraftfulla verktyg för att avslöja missförhållanden – men innebär också en risk för att överskrida viktiga etiska gränser om de inte hanteras med stor försiktighet.
Slutsats
Konflikten mellan Jimmie Åkesson och Kalla Fakta belyser den ständiga spänningen mellan politiska aktörer och medier. I takt med att både politiska partier och journalister fortsätter att forma det offentliga samtalet är det avgörande att alla parter agerar öppet, ärligt och med respekt för demokratiska värderingar. Endast genom ett sådant balanserat förhållningssätt kan allmänheten bibehålla sitt förtroende för demokratin och garanteras korrekt och rättvisande information.