Den Europeiska Militära Initiativet (EMI): En Policy för Europas Säkerhet och Suveränitet – En Bättre Väg Framåt?

I dagens föränderliga geopolitiska landskap står Europa inför nya utmaningar som kräver modiga och beslutsamma åtgärder. Vi anser att Europa måste ta kontroll över sitt eget öde istället för att förlita sig på externa makter för sin säkerhet. Tiden är inne för en stark och enad europeisk försvarsstrategi som säkerställer suveränitet, teknologisk överlägsenhet och ekonomiskt välstånd. 

Detta är ingen avlägsen vision – det är en policy som bör bli verklighet. Dagens globala läge, från kriget i Ukraina till ökade spänningar med Ryssland och Kina, visar varför Europa inte längre kan förlita sig enbart på allianser som NATO utan att ha en egen, oberoende försvarskapacitet. 

Nedan presenterar vi vår vision för Europas framtida försvar: en tydlig och genomförbar policy kallad Den Europeiska Militära Initiativet (EMI). Detta är ingen dröm eller fantasi – det är en konkret plan för hur Europa kan uppnå militär självständighet, teknologiskt oberoende och ekonomisk tillväxt, samtidigt som vi på ett ansvarsfullt sätt övergår från beroendet av externa militära allianser. 

Läs denna föreslagna policy noggrant och fråga dig själv:

Är detta den framtid du vill se för Europa? Är detta en bättre väg framåt? 

Den Europeiska Militära Initiativet: En Väg till Suveränt Försvar och Global Säkerhet

Inledning 

Tillsammans för Sverige står stadigt bakom Sveriges nuvarande NATO-åtaganden och försvarspolitik. Men de senaste geopolitiska förändringarna i Europa, USA och Ryssland har tydligt visat på behovet av en starkare, självständig europeisk försvarsstrategi. Som svar på detta presenterar vi Den Europeiska Militära Initiativet (EMI) – en självständig policy som syftar till att bygga en kraftfull och autonom europeisk försvarsstyrka. 

Denna policy kompletterar Sveriges nuvarande NATO-förpliktelser och möjliggör selektivt samarbete med NATO, men det yttersta målet är att uppnå europeisk strategisk autonomi. Om denna plan förverkligas fullt ut kommer Sverige att ansvarsfullt avveckla sina NATO-åtaganden, vilket säkerställer att Europas säkerhet skyddas av egna resurser istället för av externa allianser. 

EMI är mer än en försvarspolitik – det är en teknologisk och industriell revolution som positionerar Europa som en militär och ekonomisk stormakt. Med en årlig försvarsbudget på 885 miljarder euro kommer EMI att säkerställa Europas säkerhet och göra kontinenten till en global ledare inom: 

• Stealth-teknologi – Utveckling av smygteknologi för flygplan och fartyg som kan matcha USA:s kapacitet.
• Hypersoniska vapen – Ledarskap inom nästa generations missilteknologi.
• Integrerat missilförsvarssystem (IMDS) – En ogenomtränglig, flerskiktad missilsköld för hela Europa.
• Teknologiskt oberoende och redundans – Att säkerställa att Europa kan producera all kritisk militärteknologi självständigt.

Denna policy är en fullt genomförbar plan för Europas försvar. Den stärker både nationell och regional säkerhet och säkerställer att Sverige och Europa agerar tillsammans för sin gemensamma säkerhet. 

EMI:s Kärnprinciper: 

• Europeisk suveränitet: Full förmåga att försvara Europa utan externt militärt stöd.
• Teknologisk överlägsenhet: Att vara världsledande inom stealth-teknologi, hypersoniska vapen och missilförsvar.
• Lagerhållning och försörjningstrygghet: Byggande av vapenlager inom Europa med europeisk tillverkning.
• Delad ekonomisk tillväxt: Industriell och teknologisk utveckling som gynnar alla deltagande nationer.
• Samarbete framför centralisering: Självständiga försvarsindustrier i samverkan under en gemensam strategisk ram.
• Strategisk autonomi: Operativ självständighet med bibehållen interoperabilitet med NATO.
• Teknologiskt oberoende: Byggande av redundans och europeiska kontingenser för kritisk militär teknologi.

SEKTION 1: Uppbyggnad av Europas Gemensamma Försvarsstyrka

Fas 1: Omedelbara Leveranser och Politiska Grundvalar (År 1–5)

1.1 Politisk Enighet och Rättsliga Ramar: 

• Mekanism för Fördjupat Samarbete (ECM):
  • Skapar ”EU:s Militärintegrationspakt” (EMIP) under artikel 20 i EU-fördraget, vilket gör det möjligt för en koalition av villiga stater att gå vidare utan krav på enhällighet.
  • Inledande deltagare: Frankrike, Tyskland, Polen, Italien, Spanien och Nederländerna.
• Dubbelavtalsstruktur:
  • Kärnavtal (EU-medlemsländer): Ett ömsesidigt försvarspakt med kvalificerad majoritetsröstning (QMV).
  • Partnerskapsavtal (Icke-EU-allierade): En samarbetsram för icke-EU-länder utan bindande EU-förpliktelser.
• Deltagande icke-EU-allierade:
  • Storbritannien: Expertis inom marina operationer och global närvaro.
  • Ukraina: Stridserfarenhet och skydd av Östeuropa.
  • Norge: Arktiskt försvar och maritima insatser.
  • Island: Övervakning i Nordatlanten och marinbaser.
  • Schweiz: Krypteringsteknik och cyberförsvar.
  • Georgien: Säkerhetsoperationer i Svarta havet.
  • Moldavien: Gränsförsvar och regional säkerhet.

Gemensamt Europeiskt Militärkommando (EUMC): 

• Huvudkontor i Bryssel, ansvarigt för alla militära operationer och strategisk planering.
• Leds av en generalstab (JCS) med seniora militärledare från alla deltagande nationer.

Informationskampanj – ”Europa Försvarar Tillsammans” 

• Lansering: År 2, med syfte att visa på initiativets säkerhets- och ekonomiska fördelar.
• Årliga försvarsrapporter: Från år 3 för att säkerställa insyn i utgifter och framsteg.

1.2 Omedelbara Militära Förmågor (Korttidsleveranser): 

• Cyberförsvarskåren: 10 000 man stark paneuropeisk cyberförsvarsstyrka.
• Europeisk Snabbinsatsstyrka (ERDC):
  • Fas 1 (År 1–5): 15 000 soldater.
  • Fas 2 (År 6–10): Utökning till 50 000 soldater.
• Gemensamt Satellitnätverk – EURO-STAR Fas 1:
  • 250 militära satelliter för säker kommunikation och missilspårning.
  • Utvecklat i samarbete med ESA (European Space Agency) och Indiens ISRO.

1.3 Ekonomiska Grunder och Militärindustriell Mobilisering: 

Försvarsbudget och Finansieringsstrategi

För att säkerställa EMI:s långsiktiga hållbarhet och genomförbarhet kommer försvarsutgifterna att öka gradvis i tre faser: 

• Fas 1 (År 1–5):
  • Inledande försvarsbudget fastställs till 3 % av BNP för EU-länder och 2,5 % av BNP för icke-EU-partners.
  • Årlig försvarsbudget uppskattas till 480 miljarder euro (400 miljarder från EU, 80 miljarder från icke-EU).
  • Fokus på att bygga upp den militära industrin, gemensam forskning och utveckling samt strategiska upphandlingar.
• Fas 2 (År 6–10):
  • Försvarsutgifterna ökar till 4 % av BNP för EU-länder och 3,5 % av BNP för icke-EU-partners.
  • Årlig försvarsbudget uppskattas till 1,2 biljoner euro (1 biljon från EU, 200 miljarder från icke-EU).
  • Stärkning av den europeiska försvarsindustrin, massproduktion av nästa generations militärutrustning samt utbyggnad av militär infrastruktur.
• Fas 3 (År 11–15):
  • Full implementering av 5 % BNP-försvarsavgift för EU-länder och 4 % för icke-EU-partners.
  • Årlig försvarsbudget når över 2 biljoner euro (1,6 biljoner från EU, 400 miljarder från icke-EU).
  • Slutförande av militär autonomi, omfattande lageruppbyggnad, snabbinsatskapacitet samt utökad kärnvapendoktrin.

Europeisk Försvarsskatt och Obligationer För att säkerställa EMI:s finansiella hållbarhet kommer finansiering att ske genom en kombination av direkt beskattning och investeringsbaserade obligationer: 

• Försvarsskatt:
  • 3 % (EU) och 2,5 % (icke-EU) under år 1–5.
  • 4 % (EU) och 3,5 % (icke-EU) under år 6–10.
  • 5 % (EU) och 4 % (icke-EU) från år 11 och framåt.
• Europeiska Försvarsobligationer:
  • 20-åriga militär-obligationer med skattelättnader och garanterad avkastning för att attrahera institutionella investerare och stärka allmänhetens stöd.
  • Stöds av nationella regeringar och Europeiska Centralbanken för att garantera finansiell stabilitet.

 Lageruppbyggnadsdirektiv – “Fortress Europe” 

• Obligatoriska strategiska lager i alla deltagande länder för att säkerställa omedelbar mobiliseringskapacitet.
• Uteslutande europeisk militärindustriell produktion för att minska beroendet av externa makter.
• Utökad kärnvapendoktrin baserad på Frankrikes kapacitet, samt forskning om ytterligare europeiska kärnvapenresurser för bredare säkerhetsgaranti.

Denna stegvisa strategi säkerställer ekonomisk hållbarhet, politisk genomförbarhet och strategisk skalbarhet, samtidigt som Europa tar steget mot full militär självständighet och global maktprojektion.

SEKTION 2: Teknologiska Prioriteringar för Utveckling

2.1 Smygteknologi – Projekt Phantom 

• Utveckling av femte- och sjätte generationens stealth-flygplan och smygfartyg.
• Huvudutvecklare: Airbus, Dassault, BAE Systems och Saab.
• Mål:
  • År 5: Prototyp av nästa generations stealth-bombplan (Phantom-X).
  • År 7: Smygkapabla fregatter för Arktiska operationer.
  • År 10: Full integrering av sjätte generationens stealth-jaktplan (FCAS).

2.2 Hypersoniska Vapen – Projekt Thunderstrike 

• Utveckling av hypersoniska glidfordon (HGV) och kryssningsrobotar.
• Huvudutvecklare: MBDA (Frankrike, Storbritannien, Italien), Kongsberg (Norge) och Rheinmetall (Tyskland).
• Mål:
  • År 4: Första framgångsrika testet av EU:s hypersoniska glidfordon (E-HGV-1).
  • År 6: Utplacering av hypersoniska missilsystem på europeiska marinfartyg.
  • År 8: Full integrering av hypersoniska vapen i EU:s kärnvapenförsvar.

2.3 Integrerat Missilförsvar – Projekt Aegis Europe 

• Byggandet av ett flerskiktat missilförsvarssystem som täcker hela Europa.
• Huvudutvecklare: Leonardo (Italien), Thales (Frankrike), Hensoldt (Tyskland) och Saab (Sverige).
• IMDS-Komponenter:
  • Markbaserade avlyssningssystem: Stationerade i Polen, Rumänien och Finland.
  • Sjöbaserade Aegis-system: Installerade på europeiska jagare och fregatter.
  • Rymdbaserade sensorer: En del av EURO-STAR-satellitnätverket.
• Mål:
  • År 7: Regional täckning.
  • År 12: Full täckning över hela Europa.

2.4 Teknologiskt Oberoende och Redundans – Kontingens för Europeisk Suveränitet 

EMI erkänner att beroende av externa partners, såsom Sydkorea för missilsystem, skapar sårbarheter. För att skydda Europas säkerhet etablerar EMI en teknologistrategi för att säkerställa att alla kritiska militära teknologier kan produceras inom Europa. 

Plan för Teknologiskt Oberoende: 

• Parallell R&D och Dubbla Leverantörer:
  • Alla utländska teknologier får europeiska motsvarigheter genom egen forskning.
  • Exempel: Om Sydkorea levererar missilstyrningssystem, utvecklas ett europeiskt alternativ av Thales (Frankrike) och Hensoldt (Tyskland).
• Skyddad Produktionskapacitet:
  • ”Skuggfabriker” upprättas i Polen, Tjeckien och Sverige, redo att skifta till inhemsk produktion vid behov.
• Förvärv av Licenser och IP:
  • Säkerställ licensavtal från externa partners för att möjliggöra inhemsk produktion i kristider.
  • All känslig teknologi (t.ex. missilstyrningschip, krypteringssystem) omfattas av EU-endast produktionsprotokoll.

 Varför denna kontingens är viktig: 

• Försörjningstrygghet: Garanterar att Europa kan upprätthålla sitt försvar under alla geopolitiska scenarier.
• Suveränitet: Minskar risken för att utländska embargon eller teknikförbud lamslår Europas försvar.
• Strategisk Redundans: Säkerställer att om en leveranskedja bryts, kan inhemsk produktion fortsätta utan avbrott.

SEKTION 3: Ekonomiska Fördelar för Hela Europa

1. Norra Europa (Skandinavien, Finland, Island): 

• Ekonomisk påverkan: 180 miljarder euro över 15 år.
• Nya jobb: 250 000 inom skeppsbyggnad, Arktisk teknik och cyberförsvar.
• Nyckelroller:
  • Sverige: Produktion av stealth-drönare och radarutrustning.
  • Norge: Marinsystem och Arktiska missilplattformar.
  • Finland: Cyberförsvar och krypteringsteknologi.
  • Island: Satellitbaser och maritim övervakning.

2. Västra Europa (Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Belgien): 

• Ekonomisk påverkan: 350 miljarder euro över 15 år.
• Nya jobb: 600 000 inom flygindustri, stealth-teknologi och missilförsvarssystem.
• Nyckelroller:
  • Frankrike: Stealth-bombplan, hypersoniska missilsystem och kärnvapenavskräckning.
  • Tyskland: Pansarfordon, missilförsvar och elektroniska krigföringssystem.
  • Storbritannien: Hangarfartyg, sjätte generationens stealth-jaktplan och ubåtar.
  • Nederländerna och Belgien: Stödjande marinfartyg och logistikhubbar för missilförsvar.

SEKTION 4: Övergång från NATO till Europeisk Strategisk Autonomi 

Den Europeiska Militära Initiativet (EMI) ser en framtid där Europa självständigt kan trygga sin säkerhet genom ett enat och suveränt försvar. Under EMI:s utveckling kommer Sverige och andra deltagande länder att gradvis övergå från NATO-specifika åtaganden till full integrering inom EMI. 

4.1 Gradvis Omdirigering av Resurser: 

• Fas 1 (År 1–5): Sverige bibehåller sina NATO-åtaganden men omfördelar 10–15 % av NATO-relaterade försvarsutgifter till EMI-projekt, såsom cyberförsvar, snabbinsatsstyrkor och missilförsvar.
• Fas 2 (År 6–10): NATO-specifika bidrag minskas, såsom truppinsatser och operativa medel, och ersätts med motsvarande insatser inom EMI.
• Fas 3 (År 11–15): Vid EMI:s fulla operativa kapacitet avvecklar Sverige sina NATO-åtaganden helt och styr all försvarsbudget till den europeiska ramen under EMI.

4.2 Skräddarsydda Övergångsplaner för Deltagande Nationer: 

• Varje deltagande land inom EMI utformar sin egen övergångsplan, med hänsyn till nationella försvarsprioriteringar, befintliga NATO-åtaganden och regionala säkerhetsbehov.
• Övergångsplanerna samordnas av Gemensamt Europeiskt Militärkommando (EUMC) för att säkerställa att nationella omställningar stämmer överens med EMI:s mål och upprätthåller Europas kollektiva säkerhet.

4.3 Förhandlingar om Justerade NATO-Bidrag: 

• Sverige och övriga EMI-länder kommer att föra diplomatiska samtal med NATO för att omförhandla sina bidrag under övergångsperioden.
• Fokus kommer att ligga på att prioritera regionala säkerhetsåtaganden under EMI:s ledning samtidigt som onödiga överlappande bidrag till NATO minskas.
• Selektivt samarbete med NATO kvarstår där det är strategiskt fördelaktigt, exempelvis gemensamma övningar, underrättelsedelning och teknologiska samarbeten.

4.4 Fokus på Dubbelsyftande Investeringar: 

• Under övergångsperioden prioriteras försvarsutgifter som gynnar både NATO och EMI.
• Investeringar i smygteknologi, missilförsvar, cyberförsvar och rymdteknologi säkerställer ett effektivt resursutnyttjande samtidigt som åtaganden gentemot båda ramverken uppfylls.

4.5 Justering av försvarsutgifter För att säkerställa en gradvis övergång från beroende av NATO till full europeisk militär autonomi under European Military Initiative (EMI) kommer försvarsutgifterna att omfördelas enligt följande: 

• År 5: 2,5 % av BNP till NATO och 0,5 % till EMI(Totalt: 3 %)
  • Inledande resursöverföring från NATO till EMI.
  • EMI-medel används främst för uppbyggnad av militär industri, logistik och tidig FoU.
• År 10: 2 % av BNP till NATO och 2 % till EMI(Totalt: 4 %)
  • EMI expanderar europeisk vapenproduktion, strategiska lager och operativ beredskap.
  • Beroendet av NATO minskas i takt med att Europas försvarsförmåga stärks.
• År 15: 1 % av BNP till NATO (symboliskt bidrag) och 4 % till EMI(Totalt: 5 %)
  • NATO-finansieringen reduceras till en ren diplomatisk och strategisk partnerroll.
  • EMI blir fullt operativ som Europas primära militära struktur.
• Efter år 15: Fullständig övergång till EMI-dominans med 5 % av BNP för EU-medlemmar och 4 % för icke-EU-partners.
  • NATO-medlemskapet bibehålls endast som en symbolisk diplomatisk allians, utan operativt beroende av NATO-styrkor för Europas säkerhet.
  • EMI-styrkor fullt kapabla att genomföra självständig maktprojektion, kärnvapenavskräckning och snabba insatser mot globala hot.

4.6 Folkbildning och Politiskt Stöd: 

• En informationskampanj – i linje med initiativet ”Europa Försvarar Tillsammans” – ska öka allmänhetens förståelse för fördelarna med övergången till EMI, såsom ökad effektivitet, stärkt europeisk suveränitet och minskat beroende av externa allianser.
• Politiskt stöd ska säkras genom att positionera denna övergång som en långsiktig investering i nationell säkerhet och europeisk försvarskraft.

Slutsats: Europa, Sverige och en Trygg Framtid Tillsammans 

Den Europeiska Militära Initiativet (EMI) är mer än en policy – det är en plan för handling. Den erbjuder ett självständigt europeiskt försvar som: 

• Säkerställer Sveriges nuvarande åtaganden samtidigt som europeisk autonomi byggs.
• Skapar teknologiskt oberoende genom strategisk redundans och inhemsk produktion.
• Främjar ekonomisk tillväxt som kommer alla regioner i Europa till del.
• Positionerar Europa i teknologisk framkant inom stealth, hypersoniska vapen och missilförsvar.

Vad Tycker Du? Är Detta Europas Framtid? 

Detta är vår vision – en policy som vi anser borde bli verklighet i dagens geopolitiska situation. Vi tror på ett starkt Europa genom enighet, suveränitet genom självständighet och säkerhet genom beredskap.

Nu frågar vi dig: 

• Håller du med om denna vision för Europas försvar och Sveriges roll i den?
• Borde Europa ta kontroll över sin egen säkerhet istället för att förlita sig på andra?

Tack för att du läste hela vår vision. Är detta den försvarspolitik Europa behöver idag?