Under de senaste åren har svenska hushåll drabbats hårt av stigande matpriser. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) ökade kostnaden för livsmedel och alkoholfria drycker med 3,9 % i februari 2025 jämfört med samma månad året innan – den högsta ökningen på över ett år.
Denna prisökning har slagit hårt mot flera kategorier av dagligvaror. Kaffepriset har stigit med över 16 % på ett år, medan grönsaker som gurka har ökat med hela 30 % bara sedan december.
En djupare granskning av prissättningen avslöjar chockerande påslag mellan producent och konsument. Ta ingefära som exempel. En leverantör i södra Sverige köper kinesisk ingefära för 21 kronor per kilo, inklusive frakt. Samma ingefära säljs sedan vidare till ICAs centrallager för 29 kronor per kilo – en ökning med 38 %. Men när den når din lokala ICA-butik säljs den för 15 kronor per styck, vilket innebär ett kilopris på mellan 150 och 300 kronor inklusive moms. Det motsvarar ett påslag på mellan 417 % och 934 % från ICAs centrallager till butikshyllan!
Och det är inte bara ICA – även andra stora svenska livsmedelskedjor visar liknande extrema prishöjningar. Trots detta hävdar återförsäljarna att de inte bär skulden. ICA försvarar sig genom att påstå att vinstmarginalerna i dagligvaruhandeln har minskat de senaste åren och att de höjda priserna inte ens täcker deras egna ökade kostnader.
Samtidigt känner också livsmedelsproducenter av det ökade trycket. Enligt Livsmedelsföretagen har lönsamheten i den svenska livsmedelsindustrin minskat trots de stigande konsumentpriserna, vilket tyder på att inte alla kostnadsökningar förs vidare till kunderna.
Så vem bär egentligen ansvaret för Sveriges skenande matpriser? Är det tillverkarna? Leverantörerna? De stora matkedjorna? Eller en kombination av alla dessa faktorer? Och viktigast av allt – vad kan göras politiskt för att lösa problemet?
På Tillsammans för Sverige (TFS) ser vi de skenande matpriserna inte som ett tillfälligt problem, utan som ett symptom på djupare strukturella brister i vår ekonomi. Svenska familjer ska inte behöva betala orimliga priser för basvaror medan livsmedelskedjor och mellanhänder gör stora vinster. Det nuvarande systemet gynnar ett fåtal på bekostnad av folket, och det behövs verkliga politiska lösningar som sätter svenska konsumenter i första rummet.
Sverige har en av Europas mest koncentrerade livsmedelsmarknader. ICA, Coop och Axfood (Willys, Hemköp) kontrollerar över 90 % av marknaden, vilket skapar en närmast monopolistisk situation där bristen på konkurrens driver upp priserna.
TFS lösning:
• Öppna marknaden för utländsk konkurrens genom att underlätta för internationella matvarukedjor att etablera sig i Sverige. Lidl och Netto har redan skapat viss konkurrens, men det krävs fler aktörer för att bryta ICAs dominans.
• Granska och reglera konkurrensbegränsande metoder hos de stora kedjorna. Manipulerar de priserna? Hindrar de mindre aktörer från att växa? Om så är fallet, måste rättsliga åtgärder vidtas för att stoppa dessa metoder.
Sverige har en 12 % moms på livsmedel, vilket drabbar låginkomsttagare oproportionerligt hårt. I ekonomiskt svåra tider bör staten minska skattebördan på nödvändiga varor, inte öka den.
TFS lösning:
• Tillfälligt sänka momsen på livsmedel till 6 % eller slopa den helt på basvaror som bröd, mjölk, kött och grönsaker. Flera europeiska länder, inklusive Tyskland och Irland, har lägre eller ingen moms på basvaror – varför inte Sverige?
Sverige är extremt beroende av importerad mat, vilket gör våra priser sårbara för globala störningar som inflation, valutasvängningar och internationella leveranskedjeproblem. Detta importberoende har gjort Sverige till en av Europas dyraste livsmedelsmarknader.
TFS lösning:
• Skär bort onödig byråkrati och regelkrav som slår mot svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter. Idag är det svårt för svenska bönder att konkurrera med billigare importvaror.
• Öka stödet till lokal livsmedelsproduktion genom subventioner till svensk mjölk-, spannmåls- och köttindustri för att minska beroendet av utländska leverantörer.
• Införa incitament för matbutiker att prioritera svenskproducerade varor, vilket stärker den lokala ekonomin och minskar importberoendet.
Idag har svenska konsumenter ingen insyn i varför matpriserna ökar så drastiskt. En produkt som kostar 21 kronor per kilo i Kina säljs för 300 kronor per kilo i svenska butiker – vart tar alla dessa extra pengar vägen?
TFS lösning:
• Inför full transparens i priskedjan så att konsumenter kan se var prishöjningar sker och vilka aktörer som gör de största vinsterna.
• Skapa en nationell databas där matbutiker måste redovisa sina inköpspriser jämfört med sina butikspriser, vilket gör det möjligt för konsumenter att jämföra marginalerna och hålla företagen ansvariga.
• Införa böter för överdriven prisspekulation, särskilt under ekonomiska kriser.
En stor del av de höga matpriserna beror på Sveriges överdrivna beroende av globala leveranskedjor. När störningar uppstår – som under covid-19-pandemin, kriget i Ukraina eller logistiska förseningar – får svenska konsumenter betala priset.
TFS lösning:
• Stimulera lokala och regionala matnätverk för att säkerställa att mer mat produceras och konsumeras inom Sverige.
• Minska onödigt importberoende av baslivsmedel som kan odlas och produceras inom landet.
Den nuvarande regeringen har misslyckats med att hantera de grundläggande orsakerna till de stigande matpriserna. Att skylla på globala faktorer eller att avsäga sig ansvar är inte en lösning.
På Tillsammans för Sverige anser vi att ökad konkurrens, sänkt moms, starkare inhemsk livsmedelsproduktion, pristransparens och minskat beroende av globala leveranskedjor är de avgörande åtgärderna för att lösa denna kris.
Svenska familjer förtjänar prisvärd och högkvalitativ mat utan att utnyttjas av storföretagens girighet och en handlingsförlamad regering. Frågan är: Kommer Sveriges politiker agera, eller kommer de fortsätta skydda storföretagens intressen på folkets bekostnad?