Den 28 februari 2025 träffades USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelensky i Ovala rummet för ett möte som snabbt blev en hetsig konfrontation. Diskussionen, som var tänkt att handla om amerikanskt militärt stöd och ett föreslaget mineralresursavtal, urartade i öppen kritik, där Trump och vicepresident J.D. Vance ifrågasatte Ukrainas tacksamhet för USA:s stöd. Kort därefter beordrade Trump en paus i det militära stödet till Ukraina, vilket omedelbart väckte oro kring huruvida han återigen använde amerikanskt bistånd som ett påtryckningsmedel, precis som under hans första riksrättsåtal 2019.
Som en europeisk nation och medlem i NATO har Sverige ett direkt intresse av att övervaka säkerhetsdynamiken inom alliansen och hur USA:s utrikespolitik påverkar stabiliteten i Europa, särskilt i förhållande till Rysslands aggression mot Ukraina. Även om vi inte är en del av amerikansk inrikespolitik, är Trumps agerande i detta möte oroande ur både en juridisk och etisk synvinkel, där vissa mönster upprepas från tidigare skandaler och andra tyder på nya potentiella brott mot amerikansk lag och internationella normer.
En av de mest bekymmersamma aspekterna av mötet var Trumps aggressiva ton mot Zelensky, där han enligt uppgifter anklagade honom för att "spela ett högt spel med ett världskrig." Kort efter denna konfrontation meddelade Trump en paus i USA:s militära stöd till Ukraina.
Tidpunkten för detta beslut liknar starkt den skandal som ledde till Trumps första riksrättsåtal 2019, då han höll inne 400 miljoner dollar i militärt stöd samtidigt som han pressade Zelensky att tillkännage en utredning av Joe Biden. I det fallet röstade USA:s representanthus för att ställa Trump inför riksrätt med anklagelser om maktmissbruk och obstruktion av kongressen, även om han senare frikändes av senaten.
Nu, år 2025, ser vi samma mönster igen – Trump skapar osäkerhet kring USA:s stöd till Ukraina i ett kritiskt skede. Det finns ännu inga konkreta bevis för att pausen i stödet direkt kopplas till en politisk begäran, men historiska likheter med hans första riksrättsåtal gör situationen högst misstänkt.
Enligt Artikel II, Sektion 4 i USA:s konstitution kan en president avsättas för "högförräderi, mutor eller andra grova brott och förseelser", vilket inkluderar maktmissbruk som hotar nationell säkerhet eller undergräver demokratiska institutioner. Om Trumps beslut 2025 att pausa stödet till Ukraina visar sig vara självförstärkande snarare än strategiskt nödvändigt, kan det bli ännu ett exempel på denna styrningsmetod.
Trumps beslut att pausa militärt stöd väcker också allvarliga juridiska frågor enligt Impoundment Control Act (31 U.S.C. § 1512), som förbjuder presidenten att hålla inne medel som redan godkänts av kongressen utan att följa specifika rättsliga procedurer.
2019 fastslog Government Accountability Office (GAO) att Trump bröt mot denna lag när han blockerade militärt stöd till Ukraina i samband med att han försökte pressa landet att utreda hans politiska motståndare. Om hans 2025-beslut att pausa stödet följer samma mönster—där medel försenas av anledningar som inte överensstämmer med kongressens avsikt—kan det återigen ses som ett brott mot Impoundment Control Act, vilket ytterligare stärker farhågorna att han fortsätter att ignorera rättsliga begränsningar på presidentmakten.
Även om Trump denna gång inte uttryckligen kopplat pausen i stödet till en personlig begäran, har den plötsliga och ensidiga karaktären av beslutet skapat oro bland västerländska allierade om huruvida Trumps personliga konflikter påverkar USA:s säkerhetsåtaganden.
En av de mest allvarliga anklagelserna i Trumps första riksrättsåtal var att han ägnade sig åt politisk mutning, där han använde militärt bistånd som påtryckningsmedel för att få Ukraina att inleda en politiskt motiverad utredning.
Foreign Corrupt Practices Act (15 U.S.C. § 78dd-1) förbjuder amerikanska tjänstemän att utnyttja sin position för att kräva politiska tjänster från utländska regeringar i utbyte mot ekonomisk eller militär hjälp.
I 2025 års händelse kan det föreslagna mineralavtalet ha varit en central del av Trumps påtryckningar mot Ukraina. Mötet med Zelensky avslutades utan att avtalet undertecknades, och kort därefter pausades USA:s militära stöd. Med tanke på Trumps tidigare användning av bistånd som ett förhandlingsverktyg, väcker tidsförhållandet mellan det misslyckade avtalet och pausningen av stödet misstankar.
Om det framkommer att Trump försökte koppla militärt stöd till Ukrainas godkännande av mineralavtalet, skulle detta kunna utgöra ett tydligt brott mot amerikanska antikorruptionslagar.
Även om Ukraina inte är en NATO-medlem, är dess överlevnad strategiskt viktig för alliansen, och amerikanskt militärt stöd har spelat en avgörande roll i att hindra ytterligare rysk aggression. Trumps beslut att pausa biståndet skapar osäkerhet om styrkan i det västerländska samarbetet mot Ryssland.
Även om NATO inte har en juridisk skyldighet att försvara Ukraina, har medlemsländerna kollektivt gett omfattande militärt och logistiskt stöd genom program som Comprehensive Assistance Package (CAP).
Trumps svängningar i utrikespolitiken skapar nu osäkerhet om huruvida USA fortfarande kan betraktas som en pålitlig säkerhetspartner.
En sista oro är om Trumps agerande i Ukraina-frågan drivs av inrikespolitiska beräkningar snarare än USA:s nationella intressen.
Hatch Act (5 U.S.C. § 7323) förbjuder statliga tjänstemän att använda sina positioner för personlig politisk vinning. Även om presidenten till stor del är undantagen från denna lag, visar Trumps historiska beteende, inklusive hans första riksrättsåtal, ett mönster av att använda utrikespolitik som ett verktyg för egen vinning.
Detta är vår slutsats om hur vi ser på president Trumps agerande:När du är i militären, särskilt i en stridszon, måste du vara mycket vaksam inom de egna leden eftersom vissa soldater kan börja sympatisera med fienden. Det kallas att "gå över till fienden". När det händer, måste de omedelbart tas bort från stridszonen, eftersom de utgör en enorm fara för sina egna.
Donald Trump har inte bara gått över till fienden, utan hans handlingar passar in på definitionen av förräderi, genom att ge stöd och tröst åt fienden.
Donald Trump bör inte längre vara berättigad att vara president i USA och bör avlägsnas baserat på hans handlingar och tveksamma agerande mot nationell och internationell säkerhet.