FN-Reform, WEF, Sverige

Här är en en-minuts sammanfattning av den fullständiga policyn som följer nedan:

Tillsammans för Sverige föreslår en omfattande reform av FN för att göra det mer demokratiskt, rättvist och effektivt. Om meningsfulla reformer inte genomförs, överväger vi att Sverige drar sig ur FN.

Centrala reformförslag:

  • Utvidga säkerhetsrådet för bättre representation
  • Begränsa vetorätten för att undvika blockering av viktiga beslut
  • Skapa specialiserade råd för klimat, fred och mänskliga rättigheter
  • Demokratisera beslutsfattandet genom transparens och inkludering
  • Införa ett globalt parlamentariskt organ för att bättre representera världens folk

Om Sverige lämnar FN, föreslår vi alternativa lösningar för att skydda nationella intressen, såsom bilaterala avtal, regionalt samarbete och stärkta försvarsallianser.

Vi är också starkt kritiska till WEF, som vi ser som ett hot mot Sveriges suveränitet och demokratiska värderingar. Vi avvisar deras globalistiska agenda och förespråkar att Sverige behåller kontrollen över sin egen politik, ekonomi och kultur.

Läs den fullständiga policyn nedan för en mer detaljerad genomgång.



Initiativ för att reformera Förenta Nationerna och Sveriges ställning

Tillsammans för Sverige föreslår ett omfattande initiativ som syftar till att reformera Förenta Nationerna (FN) för att göra det till en mer demokratisk, rättvis och effektiv organisation. Om vi väljs som regeringsparti kommer vi att förespråka omfattande reformer inom FN:s ramverk. Om meningsfulla reformer dock inte tas på allvar eller genomförs av FN, skulle vi allvarligt överväga att dra oss ur en organisation som inte längre tjänar våra nationella intressen eller återspeglar våra värderingar.

Behovet av reform

FN:s nuvarande struktur och funktion har visat betydande brister, inklusive:

  • Partiskhet i beslutsfattande: FN har ofta gynnat vissa nationer framför andra, vilket underminerar dess trovärdighet. En reformerad approach måste säkerställa opartiskhet och rättvisa i alla resolutioner och åtgärder.
  • Ineffektiv konfliktlösning: FN:s säkerhetsråds förlamning på grund av vetorätten som innehas av ett fåtal har hindrat snabba och effektiva svar på globala kriser.
  • Brist på representation: Den nuvarande styrningsstrukturen representerar inte tillräckligt de olika medlemsstaternas röster, särskilt de från utvecklingsländer.

Föreslagna reformer

För att ta itu med dessa frågor förespråkar Tillsammans för Sverige följande reformer:

  1. Utvidgning av säkerhetsrådet: Öka antalet permanenta medlemmar för att inkludera nationer som återspeglar dagens geopolitiska verklighet, såsom Indien, Brasilien och afrikanska nationer. Detta skulle förbättra representation och legitimitet.
  2. Begränsning av vetorätten: Reformera vetosystemet för att förhindra att en enskild nation blockerar kritiska resolutioner. Detta kan innebära krav på kvalificerad majoritet för vissa beslut eller begränsning av vetorätten i humanitära kriser.
  3. Inrättande av specialiserade råd: Skapa råd fokuserade på specifika frågor som klimatförändringar, fredsbyggande och mänskliga rättigheter. Dessa råd skulle fungera självständigt för att mer effektivt ta itu med brådskande globala utmaningar.
  4. Demokratisering av processer: Implementera åtgärder för att säkerställa att beslutsprocesser är transparenta och inkluderande, vilket möjliggör input från civilsamhällesorganisationer och icke-statliga aktörer.
  5. Skapande av en världsparlamentarisk församling: Upprätta ett globalt parlamentariskt organ som skulle representera medborgare direkt, vilket säkerställer att olika perspektiv inkluderas i internationellt beslutsfattande.
  6. Decentraliserade styrningsstrukturer: Uppmuntra regionalt samarbete och lokala styrningsinitiativ som ger samhällen möjlighet att ta itu med sina unika utmaningar samtidigt som de samarbetar om globala frågor.
  7. Kollektiv ledarskapsmodell: Att reformera Förenta Nationerna för att hantera kontroverser kring generalsekreteraren är en utmanande men nödvändig diskussion. Istället för en enda generalsekreterare, skapa ett "Råd av generalsekreterare" bestående av fem individer från olika regioner (t.ex. Afrika, Asien, Europa, Amerika och Oceanien). Detta råd skulle fungera kollektivt, vilket säkerställer en mångfald av perspektiv och minskar maktkoncentrationen.
    • Fördelar:
      • Kontroll och balans: Makten delas, vilket minimerar risker för partiskhet eller ensidiga beslut.
      • Representation: En bredare representation av globala intressen och prioriteringar.
      • Transparens: Beslut som fattas genom debatt och konsensus är ofta mer transparenta.
    • Utmaningar:
      • Samordning: Att nå konsensus kan sakta ner beslutsfattandet.
      • Ansvarsskyldighet: Ett kollektivt organ kan sprida ansvaret.
    • Lösning på utmaningar: Etablera tydliga regler för beslutsfattande, inklusive majoritets- eller kvalificerad majoritetssystem, och utse roterande ledarskap inom rådet för att fungera som talesperson.
  8. Decentralisering av makt: Generalsekreteraren (eller Rådet) skulle kunna ges begränsade verkställande befogenheter, med mer beslutsfattande myndighet delegerad till specialiserade FN-organ (t.ex. WHO, UNHCR) eller regionala organ. Detta skulle förhindra överdriven centralisering av inflytande.
    • Exempel: Skapa regionala FN-kontor med eget ledarskap, som rapporterar till det centrala organet.
  9. Förbättrade tillsynsmekanismer: Införa starkare tillsyns- och ansvarsskyldighetsramar för generalsekreteraren eller Rådet. Dessa kan inkludera:
    • Regelbunden granskning: En formell granskningsprocess av generalförsamlingen vartannat år.
    • Transparensmandat: Offentlig rapportering om beslut, utgifter och prestationer.
    • Etikkommitté: Ett oberoende organ för att övervaka beteende och hantera kontroverser.
  10. Demokratisk urvalsprocess: För närvarande utses generalsekreteraren av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. Reformera denna process för att göra den mer inkluderande:
    • Global omröstning: Låt medlemsstaterna rösta om en kortlista av kandidater.
    • Offentligt deltagande: Inför offentliga utfrågningar eller debatter för kortlistade kandidater att presentera sin vision.
  11. Mandatperioder och rotationer: Minska generalsekreterarens mandatperiod till en enda icke-förnybar period på fem år för att förhindra befästning och undvika politiskt manövrerande för omval. I en rådsmodell skulle medlemmarna kunna tjänstgöra i förskjutna perioder för att säkerställa kontinuitet samtidigt som nya perspektiv införs.
  12. Fokus på ledarskapskriterier: Fastställ striktare kvalifikationskriterier för generalsekreterarkandidater:
    • Bevisad erfarenhet inom diplomati, konfliktlösning och administration.
    • Demonstrerad opartiskhet och globalt perspektiv.
  13. Införa kollegial ansvarsskyldighet: Bemyndiga generalförsamlingen eller säkerhetsrådet att initiera en "förtroendeomröstning" om generalsekreteraren eller Rådet, vilket säkerställer ansvarsskyldighet i fall av utbredd missnöje eller kontroverser.

Potentiell inverkan av reformer

Om betydande reformer genomförs framgångsrikt kan de leda till ett mer effektivt och rättvist FN som bättre återspeglar det nuvarande globala landskapet. Potentiella fördelar inkluderar:

  • Ökad legitimitet: Genom att ta itu med partiskhet och förbättra representation kan ett reformerat FN återfå trovärdighet och legitimitet i medlemsstaternas och den globala allmänhetens ögon.
  • Förbättrat beslutsfattande: Att utvidga säkerhetsrådet och begränsa vetorätten kan underlätta mer snabba och beslutsamma åtgärder som svar på internationella kriser, vilket förbättrar FN:s roll i att upprätthålla global fred och säkerhet.
  • Större inkludering: Att upprätta specialiserade råd och demokratisera beslutsprocesser skulle säkerställa att olika röster hörs, vilket främjar samarbete mellan nationer med olika perspektiv.

Genomförbarhet av föreslagna reformer

Att uppnå betydande reformer inom Förenta Nationerna är en komplex men genomförbar strävan. Genomförbarheten beror på olika faktorer:

  1. Global konsensus: Behovet av reform har erkänts brett bland FN:s medlemsstater. Att uppnå konsensus om specifika förslag har dock historiskt sett varit svårt på grund av olika nationella intressen och geopolitiska prioriteringar.
  2. Politisk vilja: Framgångsrika reforminsatser kräver ofta starkt ledarskap och en koalition av engagerade stater som är villiga att förespråka förändring. Nyliga geopolitiska händelser har återupplivat diskussioner om nödvändiga reformer.
  3. Gradvisa förändringar: Medan omfattande reformer kan vara utmanande är gradvisa förändringar mer uppnåeliga. Pågående diskussioner om budget- och förvaltningsreformer visar att framsteg kan göras på specifika områden även mitt i bredare oenigheter.

Slutsats: En uppmaning till handling

Tillsammans för Sverige anser att dessa reformer är nödvändiga för att vitalisera Förenta Nationerna och återställa dess trovärdighet som ett globalt styrande organ. Om vi väljs kommer vi aktivt att driva på för dessa förändringar för att skapa en mer demokratisk och effektiv organisation.

Om meningsfulla reformer dock inte tas på allvar eller genomförs av FN, kommer vi att starkt överväga möjligheten att dra oss ur en organisation som inte längre tjänar våra nationella intressen eller återspeglar våra värderingar. Vi uppmanar våra medborgare att stödja detta initiativ för transformativ förändring i global styrning. Tillsammans kan vi förespråka en mer rättvis och jämlik världsordning som verkligen representerar alla nationer.


Om Sverige skulle dra sig ur Förenta Nationerna eftersom våra reforminitiativ avvisas eller inte tas i beaktande, skulle vi då följa denna modell:

Initiativ för att motverka de negativa effekterna av att lämna Förenta Nationerna

  1. Etablera bilaterala och multilaterala avtal
    • Mål: Att upprätthålla Sveriges inflytande i globala frågor och säkerställa samarbete i nyckelfrågor.
    • Åtgärd: Aktivt förhandla fram bilaterala och multilaterala avtal med länder och regionala organisationer inom kritiska områden som handel, klimatförändringar, säkerhet och mänskliga rättigheter. Detta skulle hjälpa Sverige att upprätthålla sitt globala engagemang och inflytande utanför FN:s ramverk.
  2. Stärka regionalt samarbete
    • Mål: Att främja närmare band med grannländer och regionala partners.
    • Åtgärd: Engagera sig i regionala samarbetsinitiativ med nordiska och baltiska länder för att främja ekonomiskt samarbete, delade resurser och gemensamma projekt. Detta kan inkludera avtal om miljömässig hållbarhet, säkerhetssamarbete och gränsöverskridande handelsunderlättande.
  3. Öka deltagandet i internationella organisationer
    • Mål: Att säkerställa att Sverige behåller en röst i global styrning och internationellt beslutsfattande.
    • Åtgärd: Öka Sveriges engagemang i andra internationella organisationer som Världshandelsorganisationen (WTO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), och regionala organ som Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Detta skulle innebära att förespråka svenska intressen och aktivt delta i diskussioner som formar global politik.
  4. Främja humanitära insatser självständigt
    • Mål: Att fortsätta Sveriges tradition av humanitärt bistånd och stöd för global utveckling.
    • Åtgärd: Upprätta oberoende humanitära initiativ som tar itu med globala utmaningar, såsom flyktingkriser, hälsonödlägen och fattigdomsbekämpning. Sverige kan samarbeta med icke-statliga organisationer, stiftelser och andra länder för att effektivt leverera bistånd utan att förlita sig på FN:s mekanismer.
  5. Stärka försvars- och säkerhetsallianser
    • Mål: Att säkerställa att den nationella säkerheten förblir robust utanför FN:s ramverk.
    • Åtgärd: Förstärka försvarspartnerskap med NATO och andra allierade för att upprätthålla säkerhetssamarbete. Sverige bör aktivt delta i gemensamma militärövningar och initiativ för underrättelsedelning för att förbättra sin försvarsförmåga.
  6. Engagera sig i offentlig diplomati
    • Mål: Att upprätthålla Sveriges positiva image globalt.
    • Åtgärd: Lansera offentliga diplomatikampanjer som belyser Sveriges engagemang för mänskliga rättigheter, hållbarhet och innovation. Detta kan hjälpa till att attrahera utländska investeringar och stärka bilaterala relationer med andra länder.
  7. Främja ekonomisk motståndskraft
    • Mål: Att säkerställa ekonomisk stabilitet i frånvaron av FN:s stöd.
    • Åtgärd: Investera i inhemska industrier som kan blomstra oberoende av FN:s ramverk, med fokus på innovation, teknik och hållbarhet. Främja export till nya marknader samtidigt som man diversifierar leveranskedjor för att minska beroendet av en enda enhet.

Genom att följa denna modell efter att ha dragit sig ur Förenta Nationerna kan Sverige skydda sina nationella intressen samtidigt som man fortsätter att aktivt engagera sig på den globala scenen genom alternativa samarbetsvägar.

Med det sagt har vi en alternativ idé som skulle kunna fungera på ett sätt liknande FN, men med ett mycket starkare fokus på nationell suveränitet, rättvisa och opartiskhet. Du kan höra mer om den här: Global Cooperation & Advisory Council (GCAC)


En omfattande kritik av Världsekonomiskt forum (WEF)

Vår ståndpunkt om globala organisationer

Tillsammans för Sverige anser vi att Sverige inte ska vara fjättrat eller bakbundet till internationella organisationer som Världsekonomiskt forum (WEF). WEF:s agenda väcker allvarliga frågor om dess engagemang för genuina demokratiska värderingar och våra medborgares välbefinnande. Vi ser dess inflytande som ett direkt hot mot vår nationella suveränitet, samhällsstruktur och unika kulturarv.

Den största inblandningen från WEF i Sverige ligger i dess främjande av politik som prioriterar globala företagsintressen framför nationell suveränitet och offentlig välfärd. WEF:s tryck för privatisering, klimatinitiativ utan lokal anpassning och principerna för den "stora omstarten" riskerar att undergräva Sveriges demokratiska processer, kulturella arv och sociala jämlikhet. Dessa agendor kringgår ofta offentlig konsultation och påtvingar toppstyrda förändringar som strider mot Sveriges värderingar om transparens, självbestämmande och inkludering.

Vi inser att vi lever i en sammanlänkad och global värld där globalisering spelar en obestridlig roll i att forma moderna samhällen. Men vi avvisar bestämt idén att globalisering ska påtvingas något land eller dess folk genom politik som utformas bakom stängda dörrar. Globalisering måste vara ett val, inte ett tvång. Sveriges engagemang i det globala samfundet måste alltid återspegla folkets vilja och säkerställa att nationella intressen och kulturella värderingar bevaras och skyddas. Som FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan en gång sa: "Globaliseringen är ett faktum i livet. Men jag tror att vi har underskattat dess skörhet." Det är denna skörhet som okontrollerad globalisering hotar att utnyttja, vilket undergräver nationernas stabilitet och integritet.

Centrala punkter i kritiken mot WEF

  • Elitism och brist på förankring: WEF ses ofta som ett möte för den globala eliten, där inflytelserika personer diskuterar globala frågor utan att tillräckligt ta itu med de verkliga utmaningar som vanliga medborgare står inför. Denna brist på förankring förstärker uppfattningen att organisationen saknar kontakt med befolkningens behov och oro.
  • Företagsinflytande: Det finns oro över WEF:s roll i att underlätta företagsinflytande på global styrning. Kritiker menar att dess möten kan leda till politik som gynnar företagsintressen, vilket bidrar till ekonomisk ojämlikhet och undergräver demokratiska processer.
  • Fokus på “wokeness”: Vi och andra kritiker menar att WEF:s fokus på politisk korrekthet och sociala frågor avleder uppmärksamheten från mer angelägna ekonomiska problem. Detta fokus på "wokeness" ses som ett sätt att signalera dygd snarare än att skapa verklig förändring.
  • Brist på transparens: WEF har kritiserats för sina beslutsprocesser och medlemskriterier, som vissa anser vara ogenomskinliga. Denna brist på transparens väcker frågor om ansvarighet och de verkliga motiven bakom dess initiativ.
  • Växande ekonomisk ojämlikhet: Den politik som förespråkas av WEF har bidragit till att förstärka ekonomiska klyftor. När vi ser en koncentration av rikedom bland ett fåtal utvalda måste vi avvisa alla ramar som gynnar företagsintressen på bekostnad av medborgarnas välfärd.
  • Hot mot svensk kulturell identitet: Globala organisationer driver ofta agendor som prioriterar enhetlighet framför kulturell mångfald. Sveriges rika arv, traditioner och samhällsvärderingar måste skyddas från att överskuggas av företags- eller globalistiska direktiv.

Våra initiativ för att återta suveränitet

För att motverka det otillbörliga inflytandet från WEF och liknande enheter föreslår vi en robust uppsättning initiativ:

  • Försvara nationella intressen: Vi kommer att införa stark lagstiftning för att säkerställa att svenska intressen prioriteras i alla internationella avtal. Vår nationella politik ska återspegla medborgarnas vilja, fri från externa påtryckningar.
  • Avvisa nyliberal politik: Tillsammans för Sverige kommer att förespråka ekonomiska reformer som åtgärdar ojämlikheter som förvärrats av globala agendor. Vi kommer att införa skattepolitik som stöder lokala företag och säkerställer rättvis konkurrens, vilket skyddar vår ekonomi från multinationell exploatering.
  • Främja lokala lösningar: Vi tror på att stärka lokala samhällen att fatta beslut som är anpassade efter deras unika behov. Genom att prioritera lokal styrning framför globala direktiv kan vi skapa hållbara lösningar som resonerar med svenska värderingar.
  • Förbättra offentlig ansvarighet: Vi kommer att kräva full transparens när det gäller kopplingar mellan svenska politiska ledare och internationella organisationer. Denna ansvarighet är avgörande för att upprätthålla allmänhetens förtroende och säkerställa att våra representanter agerar i medborgarnas bästa intresse.
  • Uppmuntra offentlig diskussion: Att främja en öppen dialog om internationella organisationers konsekvenser är avgörande. Vi kommer att engagera medborgarna i diskussioner om hur dessa enheter påverkar deras liv och förespråka politik som återspeglar deras oro.

Slutsats

Sammantaget har WEF:s rykte som en elitistisk sammankomst som fokuserar på intressena hos ett fåtal utvalda snarare än att ta itu med systemiska problem lett till betydande skepsis kring dess effektivitet och avsikter. Kritiker förespråkar en omvärdering av hur sådana organisationer påverkar global politik och betonar behovet av större inkludering och lyhördhet för alla medborgares behov.

Tillsammans för Sverige står orubbligt i sitt engagemang för Sveriges suveränitet, kulturella integritet och våra medborgares välfärd. Genom att avvisa otillbörligt inflytande från organisationer som WEF skapar vi ett Sverige där demokratiska principer, rättvisa och ansvarstagande vägleder vår väg framåt. Låt oss skydda det som gör Sverige unikt och säkerställa en framgångsrik framtid för alla svenskar.

Följ med oss i detta viktiga initiativ för att återta vårt lands framtid från yttre påtryckningar och främja ett rättvisare och mer jämlikt samhälle för alla svenskar.