Israel/Palestina - Tillsammans för Sverige

Tillsammans för Sverige (TfS) Position om Israel-Palestina-Frågan

Inledning

Konflikten mellan Israel och Palestina har rötter i komplexa historiska, religiösa och geopolitiska faktorer. Sedan dess grundande 1948 har Israel mött existentiella hot och utkämpat flera krig med angränsande arabiska stater. Som världens enda judiska stat har Israel ett unikt ansvar att säkerställa det judiska folkets säkerhet och kontinuitet.

Under historien har judar utsatts för förföljelser i många länder, inklusive i muslimskt dominerade regioner. Förintelsen är en skarp påminnelse om konsekvenserna av sårbarhet. Idag fortsätter Israel att möta hot från aktörer som öppet kräver dess förintelse.

Attackerna från Hamas den 7 oktober 2023, som resulterade i att över 1 200 israeliska civila dödades, understryker de allvarliga säkerhetsutmaningar som Israel står inför. Dessa händelser, tillsammans med fortsatta krav på Israels förintelse, betonar behovet av strikta säkerhetsåtgärder och självförsörjning.

Detta förslag syftar till att utvidga Israels styrningsmodell till alla territorier under dess kontroll. Det prioriterar säkerhet och bevarande av Israels judiska identitet samtidigt som grundläggande rättigheter säkerställs för alla invånare. Även om det är en utmaning att balansera dessa prioriteringar med internationella förväntningar, måste israeliska medborgares säkerhet komma först.

Kritik mot Israel kommer ofta från nationer och organisationer som är isolerade från liknande existentiella hot. För Israel kräver överlevnad svåra beslut. Som den enda judiska staten är dess skydd icke-förhandlingsbart. Israel har rätt att försvara sig till varje pris, och vi kommer vara starka förespråkare för denna ståndpunkt.

Utökad Historisk Kontext

Den judiska kopplingen till Israels land sträcker sig över tusentals år och är djupt rotad i historia och tro. Arkeologiska och historiska bevis bekräftar judarnas närvaro och suveränitet i regionen långt innan moderna politiska tvister uppstod. Försök att etablera ett säkert hemland för det judiska folket, såsom Balfourdeklarationen 1917 och FN delningsplan 1947, möttes av avslag och våld från angränsande stater och grupper, vilket understryker de ständiga utmaningarna för fred och säkerhet.

Det historiska perspektivet ger en tydlig bild av ursprunget och utvecklingen av den region som ofta kallas Palestina:

Forntida historia

Området i fråga har bebotts av olika folkgrupper genom historien, där israeliterna etablerade en betydande närvaro så tidigt som på 1300-talet f.Kr. De judiska kungadömena Israel och Juda blomstrade i detta område från omkring 900-talet till 500-talet f.Kr.

Ursprunget till namnet "Palestina"

Termen "Palestina" är inte av arabiskt eller mellanösternursprung. Den dök först upp på 400-talet f.Kr. när den grekiske historikern Herodotos skrev om ett "distrikt i Syrien, kallat Palaistinê". Romarna antog senare denna term och tillämpade den på regionen efter att ha undertryckt ett judiskt uppror år 135 e.Kr.

Judisk kontinuitet

I motsats till vanliga missuppfattningar har det judiska folket upprätthållit band till sitt historiska hemland i över 3 700 år. Även efter den romerska erövringen kvarstod en judisk närvaro i regionen.

Arabisk närvaro

Arabiska befolkningar började bosätta sig i området efter den muslimska erövringen på 600-talet e.Kr. Under århundraden fanns det dock ingen distinkt "palestinsk" nationell identitet bland dessa arabiska invånare.

Modern era

Konceptet om ett "palestinskt" folk som en distinkt nationell grupp är en relativt ny utveckling som främst uppstod under 1900-talet. Före Israels grundande användes termen "palestinier" ofta för att hänvisa till alla invånare i regionen, inklusive judar.

Historiska anspråk

Det judiska anspråket på landet baseras på flera faktorer:

Forntida historisk närvaro och kontinuerlig anknytning
Utveckling och bosättning av landet
Internationellt erkännande i början av 1900-talet
Framgångsrikt försvar i flera konflikter

Frånvaro av historisk palestinsk stat

Genom hela den dokumenterade historien har det aldrig funnits en suverän palestinsk stat. Regionen kontrollerades av olika imperier och makter, inklusive osmanerna och senare britterna, före upprättandet av Israel.

Islamisk kontext

Det är värt att notera att Israel nämns flera gånger i Koranen, medan termen "Palestina" inte förekommer.

Denna faktabaserade översikt visar att den judiska anknytningen till landet föregår både den arabiska närvaron och uppkomsten av islam, och att konceptet om en distinkt palestinsk nationell identitet är en modern utveckling snarare än en forntida verklighet.

TfS Ståndpunkt

På TfS anser vi att tvåstatslösningen är en orealistisk och ohållbar metod för att lösa Israel-Palestina-konflikten. I årtionden har detta koncept förespråkats av internationella aktörer, ofta motiverade av ideologiska trender och politisk korrekthet snarare än verkligheten på marken. Att sträva efter detta resultat har inte bara misslyckats med att skapa fred, utan också äventyrat säkerheten och stabiliteten för Israel och dess medborgare – både judiska och icke-judiska.

Det är dags att gå bortom den föråldrade och ineffektiva retoriken kring tvåstatslösningen. Den fortsatta främjandet av denna idé tjänar främst som ett verktyg för att driva en woke, vänsterorienterad agenda som prioriterar ideologisk anpassning framför praktiska realiteter.

Debatten om tvåstatslösningens genomförbarhet jämfört med en enstatslösning har varit föremål för omfattande analyser. Flera forskare och experter har uttryckt skepsis om tvåstatslösningens möjligheter och föreslår att en enstatsverklighet bättre speglar den nuvarande situationen.

I artikeln "Israel’s One-State Reality," publicerad i Foreign Affairs i april 2023, argumenterar författarna Michael Barnett, Nathan Brown, Marc Lynch och Shibley Telhami för att tvåstatslösningen har blivit en illusion. De skriver: "Löftet om en tvåstatslösning var meningsfullt... när det fanns vilja till kompromisser på både den israeliska och den palestinska sidan... Men sedan Camp David-toppmötet år 2000... har frasen 'fredsprocess' mest tjänat till att distrahera från verkligheten på marken."

På liknande sätt hävdar Ian S. Lustick i sin bok Paradigm Lost: From Two-State Solution to One-State Reality från 2019 att tvåstatslösningen inte längre är genomförbar. Han föreslår att den nuvarande situationen återspeglar en "enstatsverklighet" där en enda stat kontrollerar hela territoriet mellan Medelhavet och Jordanfloden. Lustick förespråkar att arbeta inom denna verklighet för att uppnå demokratisering och lika rättigheter för alla invånare.

Dessa perspektiv överensstämmer med uppfattningen att tvåstatslösningen kan vara opraktisk under nuvarande omständigheter och att alternativa tillvägagångssätt, såsom en enstatslösning, bör övervägas.

Regionala Hot

Israels geografiska och geopolitiska verklighet kräver robusta säkerhetsåtgärder. Fientliga grannar och proxygrupper som Hamas och Hizbollah, stödda av regionala makter som Iran, kräver konsekvent Israels förintelse. Uttåget från Gaza 2005 visade hur territoriella eftergifter kan leda till ökad terrorism snarare än fred.

En enad stat under israelisk styrning möjliggör strömlinjeformade säkerhetsåtgärder och minskar risken för fragmentering som kan gynna extremistgrupper.

Moralisk Argumentation för en Enad Stat

En enstatslösning, om den genomförs ansvarsfullt, kan tillhandahålla en ram för inkludering och grundläggande rättigheter för alla invånare samtidigt som Israels judiska identitet skyddas. Tidigare exempel på delade nationer, som Indiens delning, illustrerar potentialen för långvarigt lidande, medan enad styrning främjar stabilitet och tillväxt.

Bemötande av Internationell Kritik

Dubbelmoral dominerar ofta den internationella diskursen om Israel. Många nationer kritiserar Israels politik samtidigt som de själva drar nytta av strikta säkerhetsåtgärder. Israels handlingar drivs av överlevnad, inte aggression.

Det internationella samfundets envishet med att förespråka tvåstatslösningen är avlägsen från verkligheten på marken. Styrningen återspeglar redan en enstatsstruktur, och praktiska lösningar måste utvecklas därefter.

Framstående Röster om Stöd

Flera högt uppsatta politiska personer har uttryckt skepsis mot tvåstatslösningens genomförbarhet. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har konsekvent motsatt sig etableringen av en palestinsk stat och betonat de säkerhetsrisker den kan innebära för Israel. I december 2023 sa han: "Jag är stolt över att jag förhindrade upprättandet av en palestinsk stat." Även tidigare amerikanska ambassadören i Israel, David Friedman, har uttryckt tvivel om tvåstatslösningens praktiska genomförbarhet och förespråkar tillvägagångssätt som prioriterar Israels säkerhet och regional stabilitet.

Uppmaning till Modigt Ledarskap

På TfS uppmanar vi till modigt ledarskap som förkastar föråldrade ramverk och omfamnar realistiska lösningar. Israels ledare måste prioritera säkerhet, enighet och framsteg för att säkerställa den judiska statens överlevnad och välstånd.

Denna vision för en enstatslösning syftar till att säkra Israels framtid samtidigt som utmaningarna kring styrning, inkludering och internationell diplomati adresseras. Tiden för ideologiska fantasier är över; praktiska och hållbara åtgärder krävs.

Tillsammans för Sverige - Policyinitiativ

Föreslaget erkännande av Israels suveränitet över Golanhöjderna

Tillsammans för Sverige presenterar ett betydande utrikespolitiskt initiativ som syftar till att främja stabilitet och säkerhet i Mellanöstern. Vi föreslår att Sverige formellt erkänner Israels suveränitet över Golanhöjderna.

Huvudpunkter i vårt initiativ:

Officiellt erkännande: Sverige bör officiellt erkänna Israels suveränitet över Golanhöjderna som ett kritiskt steg mot att erkänna regionens strategiska betydelse.
Säkerhetsbekräftelse: Erkänna att Golanhöjderna är avgörande för Israels nationella säkerhet och regional stabilitet.
Diplomatiskt ledarskap: Positionera Sverige som en proaktiv kraft i att hantera komplexa geopolitiska utmaningar i Mellanöstern.
Europeisk dialog: Uppmuntra andra europeiska nationer att ompröva sin ståndpunkt gällande Golanhöjderna mot bakgrund av nuvarande säkerhetsdynamik.

Varför detta initiativ behövs:

Föränderligt geopolitiskt landskap: Mellanöstern fortsätter att möta betydande instabilitet, och att erkänna Israels suveränitet över Golanhöjderna kan bidra till en tydligare förståelse av territoriella realiteter och säkerhetsbehov.
Stöd för demokratiska allierade: Genom att erkänna Israels anspråk bekräftar Sverige sitt engagemang för att stödja demokratiska nationer som står inför pågående hot från fientliga enheter.
Främja regional stabilitet: Detta initiativ syftar till att minska tvetydigheten kring territoriella tvister, vilket potentiellt kan skapa en mer stabil miljö där fredsförhandlingar kan äga rum.

Positiva effekter av detta initiativ:

Stärkta relationer mellan USA och Sverige: Att anpassa sig till USA:s politik i denna fråga kan förbättra diplomatiska band, vilket leder till ökat samarbete inom säkerhet och ekonomi.
Ökat säkerhetssamarbete: Närmare anpassning till Israel kan leda till förbättrat underrättelseutbyte och militärt samarbete, vilket gynnar Sveriges nationella säkerhetsintressen.
Ekonomiska möjligheter: En starkare relation med Israel kan öppna dörrar för handels- och investeringsmöjligheter, särskilt inom teknik- och försvarssektorn.
Förstärkt diplomatiskt inflytande: Genom att ta en principfast ståndpunkt kan Sverige få ökat inflytande i internationella forum och positionera sig som en nyckelaktör i Mellanösterns diplomati.
Proaktiv utrikespolitik: Detta initiativ återspeglar Sveriges engagemang för en oberoende och pragmatisk utrikespolitik som adresserar samtida geopolitiska realiteter snarare än att hålla fast vid föråldrade positioner.

Strategiska fördelar och långsiktiga fördelar

Diplomatiskt inflytande i EU och FN: Detta initiativ visar Sveriges vilja att fatta oberoende utrikespolitiska beslut, vilket potentiellt ökar vårt inflytande i europeiska och globala forum i andra frågor som är avgörande för våra nationella intressen.
Teknologiskt samarbete: Israels ledarskap inom områden som cybersäkerhet, vattenhantering och förnybar energi kan underlätta kunskapsöverföring och gemensamma forskningsinitiativ, vilket stärker Sveriges innovationssektor.
Expertis inom terrorismbekämpning: Israels erfarenhet av terrorismbekämpning kan visa sig ovärderlig för att förbättra Sveriges nationella säkerhetsapparat, särskilt mot bakgrund av utvecklande globala hot.
Ekonomisk diversifiering: Stärkta relationer med Israel kan öppna nya marknader för svensk export, särskilt inom högteknologiska industrier, vilket bidrar till att diversifiera vår ekonomi.
Humanitärt samarbete: Israels expertis inom katastrofhjälp och akutinsatser kan förbättra Sveriges förmåga i internationella humanitära insatser.
Geopolitisk framsynthet: Genom att erkänna Golanhöjdernas strategiska betydelse visar Sverige sin förmåga att fatta pragmatiska beslut baserade på aktuella geopolitiska realiteter snarare än föråldrade paradigm.

Slutsats

Tillsammans för Sverige anser att erkännandet av Israels suveränitet över Golanhöjderna är ett nödvändigt steg mot att främja stabilitet och säkerhet i Mellanöstern. Detta initiativ understryker vårt engagemang för att stödja demokratiska allierade, förbättra regional stabilitet och positionera Sverige som en proaktiv ledare inom internationell diplomati.

Sverige måste hävda sin roll som en föregångare inom utrikespolitiken, genom att staka ut en oberoende kurs snarare än att bara eka rådande internationella åsikter. Vårt lands diplomatiska arv och moraliska auktoritet positionerar oss unikt för att leda genom exempel, forma den globala diskursen snarare än att bara följa den. Detta initiativ representerar ett djärvt steg mot att återta Sveriges plats som en principfast och inflytelserik röst på världsscenen, och demonstrerar vår kapacitet för nyanserad, framåtblickande diplomati i ett alltmer komplext geopolitiskt landskap.

Detta djärva initiativ positionerar Sverige i framkanten av att forma en ny, realistisk approach till Mellanösterns geopolitik. De potentiella långsiktiga fördelarna i termer av innovation, säkerhet och humanitära insatser tjänar Sveriges nationella intressen och globala ställning, och överväger kortsiktiga kritiker.