Religion, Kyrka, Forn Sed - Tillsammans för Sverige

En uppmaning till konstitutionellt erkännande av Sveriges kristna arv

Sverige har länge varit en förebild för religionsfrihet och tolerans, ett värde som vi på Tillsammans för Sverige djupt värdesätter och upprätthåller. När vi ser oss omkring i andra länder och observerar globala trender, anser vi att det är avgörande att erkänna och skydda den grundläggande roll som kristendomen har spelat i formandet av svensk kultur, värderingar och identitet.

Vårt parti står oberoende av religiösa doktriner. Vi hämtar våra ideal från en mångfald av koncept och principer, alla inriktade på vad vi anser vara optimalt för Sverige och dess hela befolkning. Trots detta är vi övertygade om att de initiativ vi föreslår i denna fråga är avgörande för att möta de akuta behoven i det svenska samhället, kulturen och det politiska landskapet.

Mot bakgrund av de snabbt föränderliga omständigheterna, formade av decennier av kulturellt vårdslösa policies rotade i politiskt skadliga ideologier, hävdar vi att den föreslagna konstitutionella ändringen är av yttersta vikt. Detta förslag är noggrant utformat för att skydda och bevara Sveriges rika kulturarv mitt i de pågående utmaningarna.

Vi inser vikten av att agera i ljuset av betydande samhällsförändringar. Vårt lands unika identitet och värderingar har gradvis eroderats av välmenande men missriktade policies som inte tagit hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna för vår kulturella struktur. Den konstitutionella förändring vi förespråkar är inte bara en reaktiv åtgärd, utan ett proaktivt steg för att säkerställa att framtida generationer av svenskar fortfarande kan känna samhörighet med och stolthet över sina kulturella rötter.

Det historiska sammanhanget

Kristendomen har varit sammanflätad med svensk kultur i över ett årtusende. Från 800-talet och framåt ersatte den gradvis de fornnordiska religionerna och blev den etablerade nationella religionen på 1100-talet. Den lutherska reformationen på 1500-talet befäste ytterligare kristendomens roll i formandet av svenska institutioner, lagar och sociala normer.

I århundraden var kristendomen inte bara en religion i Sverige utan ett sätt att leva som påverkade vår konst, litteratur, utbildning och styrelseskick. Även om Sverige har blivit alltmer sekulariserat, förblir avtrycket av kristna värderingar på vårt kulturarv djupt. På gott och ont har kristendomen varit den kulturella grundvalen för Sverige och format våra samhällsnormer, värderingar och traditioner i generationer.

Det nuvarande landskapet

Idag är Sverige ett av världens mest sekulariserade länder. Separationen av den lutherska kyrkan från staten år 2000 markerade en betydande förändring i vår officiella relation till religion. Medan denna förändring återspeglade verkligheten i ett alltmer mångfaldigt och sekulärt samhälle, tog den också oavsiktligt bort det formella erkännandet av kristendomens historiska och kulturella betydelse i Sverige.

Vi är medvetna om att Sverige är ett sekulärt land och många svenska medborgare är ateister eller inte tillhör någon religion. Men vi måste inse att kulturella demografier och förståelser kan förändras snabbt. Det finns många exempel genom historien på nationer som upplevt snabba och dramatiska kulturella förändringar. Om vi inte vidtar åtgärder för att bevara vårt kulturarv kan det Sverige som våra barnbarn eller barnbarnsbarn kommer att möta vara oigenkännligt för oss.

Behovet av konstitutionellt erkännande

Vi på Tillsammans för Sverige förespråkar inte en återgång till en statsreligion eller att privilegiera kristendomen i rättsliga eller medborgerliga frågor. Snarare anser vi att ett erkännande av kristendomens roll i formandet av svensk kultur är väsentligt av flera skäl:

Bevarande av kulturell identitet. När Sveriges demografiska sammansättning förändras är det avgörande att behålla en tydlig känsla av våra kulturella rötter och gemensamma arv.

Informera politiska beslut. Att erkänna vår kristna kulturella grund kan vägleda beslutsfattande i områden där traditionella svenska värderingar möter nya kulturella influenser.

Främja integration. En tydlig artikulation av Sveriges kulturella grund kan hjälpa nykomlingar att förstå och anpassa sig till det svenska samhället mer effektivt.

Skydda kulturell kontinuitet. Utan formellt erkännande finns det en risk att de kristna grundvalarna i svensk kultur kan erodera snabbare än samhället kanske avser.

Omfattningen och effekten av det föreslagna tillägget

Det är viktigt att betona att detta föreslagna initiativ inte kommer att förändra något för den vanliga personen i Sverige. Det är inte utformat för att påtvinga kristendom på någon eller förändra vårt samhälles sekulära natur. Istället fungerar detta konstitutionella tillägg som en nationell säkerhetsåtgärd, som säkerställer att Sveriges kristna kulturarv tas i beaktande i framtida beslutsfattande och policyutformning.

Från och med införlivandedatumet skulle detta tillägg kräva att nationen och dess politiska organ beaktar Sveriges kristna kulturella grund när de fattar beslut som kan påverka vår samhällsstruktur. Det är en skyddsåtgärd inbyggd i systemet, inte en radikal förändring av det dagliga livet eller individuella friheter.

Lärdom av globala trender

Vi kan observera hur snabbt religiösa och kulturella landskap kan förändras i andra nationer. Frankrike har trots sin starka sekulära tradition sett en snabb tillväxt av sin muslimska befolkning, vilket lett till debatter om islams roll i det franska samhället och kulturen. Storbritannien har upplevt betydande kulturella förändringar på grund av invandring, där vissa städer sett dramatiska förändringar i religiös demografi inom en generation. Tyskland har under de senaste åren genom flyktingtillströmning sett diskussioner om integrationen av islamiska värderingar inom det tyska kristet påverkade kulturella ramverket. Dessa exempel illustrerar hur obehandlade kulturella förändringar kan leda till samhälleliga spänningar och utmaningar för den nationella identiteten.

Vårt förslag

Vi föreslår ett konstitutionellt tillägg som skulle bekräfta Sveriges engagemang för religionsfrihet och rätten för alla individer att utöva sin tro. Erkänna kristendomen som den historiska och kulturella grunden för det svenska samhället, utan att etablera den som en statsreligion eller ge den juridiska privilegier. Erkänna vikten av att bevara Sveriges kristna kulturarv. Detta tillägg skulle inte påtvinga kristendom på någon eller diskriminera andra trosuppfattningar. Istället skulle det ge en ram för att förstå och bevara Sveriges kulturella identitet i en alltmer globaliserad värld.

När Sverige fortsätter att utvecklas är det avgörande att vi inte förlorar siktet på de kulturella grundvalar som har format vår nation. Genom att konstitutionellt erkänna kristendomens roll i svensk kultur kan vi säkerställa att framtida generationer förstår och uppskattar rötterna till vårt samhälle.

Tillsammans för Sverige tror att detta balanserade tillvägagångssätt kommer att stärka vår nationella identitet, främja social sammanhållning och säkerställa att Sverige förblir en välkomnande, tolerant och kulturellt rik nation för alla dess invånare, samtidigt som vi bevarar vårt unika kulturarv.

Separat från vår En uppmaning till konstitutionellt erkännande av Sveriges kristna arv-initiativ föreslår vi vårt tilläggsinitiativ: Relationer mellan religion och staten: Att upprätthålla Sveriges kristna arv

Vårt parti är engagerat i att skydda Sveriges sekulära grund genom att säkerställa en tydlig och konsekvent separation mellan religion och staten. Denna strategi garanterar att alla religiösa organisationer verkar självständigt och rättvist. Vi är övertygade om att statlig neutralitet är grundläggande för att upprätthålla ett rättvist och demokratiskt samhälle där offentliga medel används för att stärka dessa principer, samtidigt som Sveriges rika och mångsidiga religiösa landskap respekteras.

Sedan den officiella separationen mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 har Sverige säkerställt att alla religiösa samfund behandlas lika enligt lagen om trossamfund (1998:1593) och lagen om Svenska kyrkan (1998:1591). Vårt parti respekterar dessa ramar och stödjer en politik som uppmuntrar ekonomisk självständighet för alla religiösa organisationer, vilket gör det möjligt för varje grupp att upprätthålla sig själv och bidra positivt till det svenska samhället.

Uppmuntran till ekonomisk självständighet

I linje med sekulära värderingar förespråkar vi att alla religiösa organisationer strävar efter självförsörjning. Även om staten erbjuder visst stöd, såsom möjligheten för registrerade samfund att samla in medlemsavgifter via skattesystemet, anser vi att offentliga resurser främst bör adressera bredare samhällsbehov. Vi uppmuntrar religiösa organisationer att söka privat finansiering och minska sitt beroende av statligt stöd, vilket främjar större självständighet och hållbarhet.

Behörighet baserad på demokratiska och sociala värden

Vår politik säkerställer att statligt stöd reserveras för organisationer som är i linje med Sveriges demokratiska principer och samhällsvärden. För att främja social sammanhållning och allmän ordning bör endast organisationer som visar respekt för inkludering, jämlikhet och harmoni kvalificera sig för statligt stöd. Religiösa organisationer som befinns främja splittrande ideologier, extremistiska åsikter eller aktiviteter som strider mot Sveriges demokratiska principer eller social stabilitet skulle vara obehöriga till sådant stöd.

Engagemang för social sammanhållning och allmän ordning

Genom att knyta statligt stöd till respekt för demokratiska och samhälleliga värden strävar vi efter att bevara Sveriges engagemang för ett inkluderande och sammanhållet samhälle. Denna policy stödjer organisationer som bidrar positivt till samhällsharmoni och främjar en hållbar och respektfull miljö för alla religiösa grupper.

Främja en rättvis och hållbar ram

Vår strategi erbjuder en rättvis ram som respekterar rättigheterna för alla religiösa samfund samtidigt som offentliga medel hanteras ansvarsfullt. Genom att förespråka ekonomisk självständighet och anpassning till kärnvärderingar strävar vi efter att bygga ett sekulärt och enat Sverige som hedrar sina demokratiska ideal och kulturella mångfald. Denna grund förblir rotad i Sveriges judisk-kristna arv samtidigt som respekt för dagens mångfald främjas.

Slutsats: Att erkänna vårt arv samtidigt som vi omfamnar en sekulär framtid

Sveriges strategi för religionspolitik måste navigera den känsliga balansen mellan att hedra sina historiska rötter och bevara de sekulära principer som definierar dess moderna identitet. Runt om i världen har många nationer tagit steg för att erkänna den kulturella betydelsen av sina dominerande religioner samtidigt som de upprätthåller en inkluderande och demokratisk ram. Över 80 länder favoriserar officiellt en viss religion, med exempel i Europa som Storbritannien, Danmark och Ungern, vilka erkänner kristendomens kulturella roll i sina konstitutioner eller rättsliga system utan att äventyra sin sekulära styrning.

Våra två policyinitiativ—En uppmaning till konstitutionellt erkännande av Sveriges kristna arv och Relationer mellan religion och staten: Att upprätthålla Sveriges judisk-kristna arv—syftar till att stärka Sveriges kulturella grund samtidigt som vi skyddar de inkluderande och pluralistiska värderingar som svenskar håller kära. Vi förespråkar inte etablerandet av en statsreligion, och vi strävar inte efter att ge någon särskild tro fördelar i juridiska eller samhälleliga termer. Istället föreslår vi en ram som erkänner den roll kristendomen har spelat i att forma svensk kultur, traditioner och samhällsnormer, samtidigt som vi respekterar mångfalden av tro och icke-tro som utgör det moderna Sverige.

Globalt visar exempel som Georgien, som framhäver rollen för sin ortodoxa kyrka, eller Samoa, som nyligen tagit steg för att erkänna sitt kristna arv, att det är möjligt att erkänna historiska och kulturella grunder samtidigt som man behåller sekulär styrning. I Sverige har kristendomen påverkat viktiga aspekter av vår historia, såsom läskunnighet, utbildning och utvecklingen av demokratiska värden, precis som religion historiskt har format politiska och sociala strukturer i många västerländska samhällen. Att erkänna denna kulturella grund handlar inte om att påtvinga tro utan om att förstå och bevara rötterna till de värderingar vi håller idag.

Samtidigt betonar våra policyer Sveriges sekulära åtagande för jämlikhet och neutralitet. Vi anser att religiösa organisationer bör verka självständigt, utan orimligt beroende av statligt stöd, och anpassa sig till demokratiska och sociala värderingar för att kvalificera sig för offentliga resurser. Detta säkerställer att alla religiösa samfund, oavsett storlek eller traditioner, behandlas rättvist och lika.

Sverige står vid en unik korsväg där vi kan hedra vårt kulturella arv samtidigt som vi säkerställer att alla individer—religiösa eller sekulära—känner sig inkluderade och respekterade. Att erkänna kristendomens roll som en kulturell grund handlar inte om att skapa splittring utan om att främja en gemensam förståelse av vårt förflutna, precis som andra nationer i Europa har gjort med sina dominerande religioner. Genom att göra detta kan vi stärka Sveriges känsla av identitet, säkerställa kulturell kontinuitet och bygga ett samhälle som är rotat i respekt, inkludering och demokratiska ideal.

Genom att omfamna denna balans bekräftar vi Sveriges plats som en tolerant, framåtblickande nation som värdesätter sin historia utan att definieras av den och skapar en harmonisk framtid där kulturarv och moderna skillnader blomstrar tillsammans.

Erkännande, bevarande och hyllning av Sveriges nordiska arv

Vårt parti föreslår att implementera ett omfattande system för att erkänna och bevara Sveriges nordiska hedniska arv, inspirerat av liknande initiativ i Danmark och Norge, samtidigt som vi tar ett unikt steg framåt.

Detta initiativ syftar till att:

Upprätta en formell process för nordiska hedniska organisationer att ansöka om officiellt erkännande av den svenska regeringen.
Ge officiellt erkända nordiska hedniska organisationer rätten att utföra juridiskt bindande civila ceremonier, inklusive vigslar.
Skapa ett regelverk för att säkerställa att erkända organisationer följer svenska lagar och värderingar samtidigt som de utövar sin tro.
Tilldela lämpliga resurser för bevarande och studier av Sveriges förkristna kulturarv.
Främja utbildningsinitiativ för att öka allmänhetens medvetenhet och förståelse för Sveriges nordiska historiska och andliga traditioner.
Säkerställa likabehandling och skydd enligt lag för utövare av erkända nordiska hedniska trosuppfattningar.
Uppföra ett statligt sponsrat centralt nordiskt svenskt tempel som ska fungera som en samlingspunkt för nordisk hednisk dyrkan och kulturell utbildning.

Motivering för genomförande

Vi driver detta initiativ för att hedra Sveriges hedniska förflutna som en integrerad del av vår nations kulturarv, jämsides med kristendomen. Våra grannländer, Danmark och Norge, har implementerat liknande erkännandesystem av flera övertygande skäl:

Kulturellt bevarande: För att skydda och främja förståelsen för förkristna nordiska traditioner och trosuppfattningar.
Religionsfrihet: För att säkerställa lika rättigheter och erkännande för utövare av nordisk hedendom, i linje med principerna om religionsfrihet.
Historisk kontinuitet: För att erkänna den historiska betydelsen av nordiska trosuppfattningar i formandet av skandinavisk identitet och kultur.
Social inkludering: För att främja ett mer inkluderande samhälle som respekterar olika andliga praktiker rotade i vår gemensamma nordiska historia.
Kulturturism: För att öka Sveriges attraktionskraft som destination för dem som är intresserade av nordiskt arv och andlighet.
Akademiskt intresse: För att uppmuntra vetenskaplig forskning och studier av nordiska traditioner och deras moderna tolkningar.

Centralt nordiskt svenskt tempel

Som ett unikt tillägg till vårt initiativ föreslår vi uppförandet av ett statligt sponsrat centralt nordiskt svenskt tempel. Detta tempel kommer att:

Tillhandahålla en dedikerad plats för utövare att genomföra ceremonier, inklusive vigslar, namngivningsceremonier och säsongsbetonade firanden.
Fungera som ett utbildningscenter för både svenska medborgare och internationella besökare, och främja förståelsen för svensk hedendom och dess historiska betydelse.
Utformas i modest skala, som blandar traditionella nordiska arkitektoniska element med moderna hållbara metoder.
Få sin plats bestämd genom samråd med erkända nordiska hedniska organisationer, med hänsyn till historisk betydelse och tillgänglighet.
Inkludera utställningar och resurser för att utbilda besökare om historien och praktikerna inom svensk hedendom.
Fungera som ett förvar för artefakter och kunskap relaterade till Sveriges hedniska förflutna.
Involvera lokala nordiska hedniska samfund i dess planering och förvaltning.

Genom att implementera detta omfattande system strävar vi efter att anpassa Sverige till sina nordiska grannar i att officiellt erkänna och bevara vårt gemensamma nordiska arv, samtidigt som vi erkänner den mångfacetterade naturen av Sveriges kulturella och religiösa landskap. Detta initiativ återspeglar vårt engagemang för att hedra både vårt hedniska förflutna och våra kristna traditioner som lika värdefulla komponenter i Sveriges rika kulturella väv. Tillägget av ett centralt tempel visar ytterligare vårt engagemang för att ge konkret stöd och erkännande till denna viktiga aspekt av svenskt kulturarv.