Utbildningspolicy för Kvalitet och Tillgänglighet

Utbildningspolicy för Kvalitet och Tillgänglighet

Här är en enminutssammanfattning av vår fullständiga utbildningspolicy som följer nedan.

Tillsammans för Sverige vill ha ett utbildningssystem som är gratis, högkvalitativt och präglat av svensk kultur, disciplin och akademisk neutralitet. Utbildningen ska vara trygg och opartisk, från förskola till universitet, utan splittrande agendor.

Läroplanen ska prioritera svenska språket, matematik, naturvetenskap och digital kompetens, samt hemkunskap och självförsvarsträning. Skolmåltider ska vara näringsrika och traditionella, med minskat socker och tillsatser.

Disciplin och ordning är centralt, med nolltolerans mot mobbning och mobilförbud i grundskolan för bättre fokus. Identitetspolitik hålls utanför skolan, och biologiska realiteter gäller. Universiteten ska vara politiskt neutrala och fria från ideologisk påverkan.

Försvaret stärks genom ett obligatoriskt försvarsutbildningsprogram i högstadiet, inspirerat av europeiska modeller. Ett betygssystem införs från årskurs ett, och friskolor måste följa nationella värderingar med striktare regler för religiös påverkan.

Skoluniformer införs för ökad disciplin och jämlikhet. Vid behov kommer Sverige att utmana EU-regler för att skydda sin utbildningspolitik och nationella självbestämmande.

Tillsammans för Sveriges utbildningspolicy främjar gratis, högkvalitativ utbildning med fokus på svensk kultur, disciplin och akademisk neutralitet. Målet är att skapa en trygg och opartisk lärmiljö från förskola till universitet, fri från splittrande eller skadliga agendor. Genom att betona näringsrika måltider, praktiska färdigheter och nationella värderingar strävar svenska skolor och universitet efter att stärka självständigt tänkande och intellektuell utveckling.

Det svenska utbildningssystemet är strukturerat enligt följande:

  • Förskola: Ålder 1-5. Detta är frivilligt och fokuserar på lek och utveckling.
  • Förskoleklass: Ålder 6. Detta är ett obligatoriskt förberedande år inför grundskolan.
  • Grundskola (Obligatorisk skolgång):Ålder 7-16. Detta inkluderar:
    • Lågstadiet: Ålder 7-9 (Årskurs 1-3).
    • Mellanstadiet: Ålder 10-12 (Årskurs 4-6).
    • Högstadiet: Ålder 13-15 (Årskurs 7-9).
  • Gymnasium: Ålder 16-19. Detta är frivilligt men allmänt förekommande, och erbjuder både akademiska och yrkesinriktade spår.

Policyinnehåll

  • Tillgänglig utbildning för berättigade studenter: Utbildning ska vara gratis från förskola till universitet för svenska medborgare samt EU/EEA- och schweiziska medborgare. Studenter från länder utanför EU/EEA kommer att fortsätta betala terminsavgifter på högre utbildningsnivåer, i linje med nuvarande nationella regler, vilket speglar vårt engagemang för att prioritera svenska invånare och EU-samarbetet.
  • Omfattande läroplansreform: Läroplanen kommer att prioritera grundläggande akademiska ämnen, inklusive svenska språket, matematik, naturvetenskap och en framåtblickande datorkunskap som omfattar digital kompetens, programmering, datahantering och grundläggande kunskaper inom artificiell intelligens. Dessutom kommer hemkunskap att prioriteras, med områden som hälsosam kost, budgetering och ekonomisk kompetens, vilket ger studenterna nödvändiga livskunskaper. Idrott och självförsvarsträning introduceras i grundskolan med början i judo eller fristilsbrottning och övergår till Krav Maga/CQC eller liknande i högstadiet och förblir centrala delar fram till slutet av gymnasiet för de som väljer att fortsätta där. Värdegrundsbaserade utbildningsmoduler kommer att förstärka traditionell etik, ansvar och medborgerliga plikter, förankrade i Sveriges kulturarv.
  • Näringsrika och traditionella skolluncher: I linje med vårt engagemang för att främja hälsa, välbefinnande och kulturell kontinuitet, kommer skolmatsalar att erbjuda ett urval av svenska och samtida rätter, där många större skolor tillämpar en bufféliknande uppläggning. Detta arrangemang gör att studenter kan välja från ett urval måltider som återspeglar både svenska kulinariska traditioner och samtida smaker, inklusive alternativ som kan innehålla eller inte innehålla fläskprodukter. Måltiderna kommer att betona lokalt producerade ingredienser, minimalt bearbetade livsmedel och balanserade alternativ för att stödja hälsosam tillväxt och utveckling. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att minska socker och konstgjorda tillsatser, vilket säkerställer att måltiderna ger en positiv grund för både fysisk hälsa och lärande. Studenter med religiösa kostbehov som kräver särskilda anpassningar uppmanas att ta med egen mat eller välja bland de tillgängliga vegetariska eller fiskalternativen. Detta tillvägagångssätt respekterar individuella preferenser samtidigt som de traditionella måltidsalternativen bevaras.
  • Disciplinerade och stödjande lärmiljöer: Policyn kommer att skapa disciplinerade och säkra lärmiljöer genom rigorösa disciplinstandarder, inklusive nolltolerans mot allvarliga störningar, våld och mobbning. Skolor kommer också att erbjuda eftermiddagsprogram som fokuserar på praktisk färdighetsutveckling, såsom hantverk, kodning och entreprenörskap, för att förbereda studenter för arbetslivet. Karaktärsbyggande aktiviteter, inklusive scouting och friluftsliv, kommer att främja motståndskraft, disciplin och en koppling till Sveriges naturarv.
  • Förbjud användningen av mobiltelefoner i grundskolan för att främja fokus och engagemang i undervisningen: Mobiler ska förvaras i skåp under hela skoldagen, inklusive raster, med undantag endast för undervisningsändamål godkända av lärare eller vid behov av tillgänglighet och hälsoskäl. Denna policy syftar till att förbättra koncentrationen, minska social isolering och främja verklig social interaktion, vilket hjälper elever att utveckla viktiga konflikthanteringsfärdigheter. Vi tror att denna åtgärd kommer att stärka relationer, öka fokus och uppmuntra till mer meningsfulla aktiviteter som att läsa och spela spel.
  • Identitetsstandarder och tydlighet i skolor: För att främja en balanserad lärmiljö och stödja elevernas psykiska välbefinnande kommer skolor att följa tydliga identitetsstandarder baserade på biologiska realiteter. Detta tillvägagångssätt betonar stabilitet och konsekvens, vilket minskar den sociala pressen på unga studenter att anpassa sig till komplexa identitetstrender. Personliga pronomen och identitetsuttryck förblir en privat angelägenhet och kommer inte att påtvingas inom skolan. Läroplanens innehåll kommer att anpassas till åldersanpassat, utvecklingsmässigt lämpligt material, med fokus på vetenskaplig och biologisk förståelse av identitet snarare än subjektiva identitetskoncept. Denna policy respekterar elevernas välbefinnande genom att upprätthålla en stabil och stödjande ram som främjar tydlighet och minskar ångest under formativa år.
  • Säkerställande av akademisk neutralitet och balanserad diskurs i universitetsutbildning:
    För att upprätthålla akademiska institutioners integritet och skydda tankefriheten kommer alla svenska universitet att vara skyldiga att upprätthålla en politiskt neutral miljö, både i ledningspraxis och studentaktiviteter. Universitet bör vara platser för öppen dialog, kritiskt tänkande och intellektuell utforskning, där ingen enskild politisk ideologi eller agenda dominerar eller påverkar den akademiska och sociala miljön.
    • Ledarskap och styrning: Universitetsadministrationer och ledarskap kommer att vara lagligt skyldiga att agera oberoende av politiska agendor och säkerställa att institutionella beslut och policyer återspeglar ett åtagande om opartisk utbildning. All offentlig kommunikation eller institutionell aktivitet bör undvika att främja specifika politiska eller ideologiska ståndpunkter, såsom radikalfeminism, kulturell marxism, ras- eller etnisk extremism, djurrättsextremism, miljöradikalism eller någon form av ideologisk extremism, och därmed upprätthålla en miljö där olika perspektiv respekteras.
    • Studentföreningar och kårer: Studentkårer, föreningar och organiserade grupper inom universitet uppmuntras att främja öppna, balanserade diskussioner som främjar inkludering och respektfull debatt. Dessa organisationer kommer att vara skyldiga att följa standarder för politisk opartiskhet, vilket säkerställer att studenter inte marginaliseras eller utsätts för press baserat på politiska åsikter. Studentledda aktiviteter som avsiktligt främjar eller nedvärderar specifika ideologier, såsom radikala religiösa, miljö- eller sociala rörelser, kommer inte att vara berättigade till universitetsfinansiering.
    • Lagstiftning och tillsyn: Ny lagstiftning kommer att införa tillsynsmekanismer för att hantera eventuella fall där politisk partiskhet, ideologisk extremism eller riktade agendor påverkar utbildningsinnehåll, administrativa policyer eller studentaktiviteter. Denna tillsyn kommer att säkerställa att universiteten förblir dedikerade till sitt kärnuppdrag: att tillhandahålla en opartisk, balanserad och akademiskt rigorös miljö.
    • Rationale för opartiskhet i högre utbildning:
      Universitet bör vara institutioner för högre lärande, inte platser för indoktrinering. Deras uppdrag är att främja självständigt tänkande, där studenter kan forma sina egna politiska åsikter fritt och utan yttre påverkan. Genom att upprätthålla neutralitet och distansera sig från ideologiska influenser såsom radikalfeminism, kulturell marxism, ras- och etnisk extremism, radikala religiösa rörelser, miljöextremism och andra polariserande ideologier, tillåter universiteten studenter att utforska olika perspektiv och delta i öppen diskurs, snarare än att påverkas av institutionella lutningar. Akademiska miljöer bör ge studenter möjlighet att göra välgrundade bedömningar och utveckla kritiskt tänkande, fritt från inflytande av någon specifik agenda. Detta åtagande om opartiskhet är i linje med Sveriges engagemang för opartisk utbildning och stärker universitet som platser som prioriterar lärande, intellektuell tillväxt och självständigt tänkande.
  • Stärkande av lärare och höjning av standarder: Med erkännandet av lärare som grundstenen för utbildningskvalitet kommer denna policy att introducera resurser för att stärka lärarnas auktoritet i klassrummet, erbjuda professionell utveckling och stödja klassrumshantering. Ett prestationsbaserat incitamentsprogram kommer att införas för att belöna högpresterande lärare och säkerställa excellens i utbildningen.
  • Kulturell och etisk utbildning: Läroplanen kommer att stärka uppskattningen för svenska värderingar, kulturarv och medborgerliga plikter, vilket främjar en stark känsla av identitet och enighet. Strukturerade återkopplingsmekanismer och inrättandet av föräldraråd kommer att uppmuntra ökat föräldrainflytande, vilket gör det möjligt för familjer att bidra meningsfullt till skolans policybeslut i linje med våra värderingar.
  • Individuella inlärningsvägar för olika talanger: För att stödja studenter med varierade talanger och ambitioner kommer skolor att erbjuda individuella inlärningsvägar. Strängare antagningsstandarder för gymnasium och tidig karriärrådgivning som börjar i mellanstadiet kommer att vägleda studenter i att fatta välgrundade beslut om sina utbildningsvägar baserat på deras färdigheter och mål.
  • Partnerskap med den privata sektorn för yrkeskompetens: Policyn kommer att inrätta partnerskap med privata sektorsorganisationer för att erbjuda specialiserade yrkesutbildningsprogram inom gymnasieskolan, vilket förbättrar studenternas anställningsbarhet och säkerställer att deras färdigheter möter branschens behov.
  • Ökat stöd till utbildning i glesbygdsområden: Ytterligare finansiering och resurser kommer att riktas till skolor i glesbygdsområden för att säkerställa att studenter i dessa områden har lika tillgång till kvalitetsutbildning, vilket eliminerar eventuella geografiska hinder för utbildningsframgång.
  • Klädkod i Skolor: Vi föreslår en omfattande skoluniformspolicy för alla svenska grund- och gymnasieskolor, inklusive både kommunala och fristående skolor, för att stärka jämlikhet, disciplin och fokus i utbildningsmiljön.I enlighet med vår vision om tydlig identifiering och transparens i skolmiljön kommer heltäckande islamisk klädsel, såsom burka och ansiktsslöja, att förbjudas i alla offentligt finansierade skolor. Detta säkerställer tydliga interaktioner mellan elever, förbättrar kommunikation och tillgänglighet samt upprätthåller en neutral och inkluderande skolmiljö. Vår skoluniformspolicy är inspirerad av den japanska modellen, där obligatoriska uniformer införs från grundskolan (7–16 år). Uniformer bidrar till att:
  • Eliminera social och ekonomisk press kopplad till klädval och mode.
  • Förbättra disciplin och koncentration genom att skapa en strukturerad miljö fri från onödiga distraktioner.
  • Öka tryggheten genom att underlätta identifiering av elever och skilja dem från vuxna i offentliga sammanhang.
  • Främja en stark gemenskapskänsla och reducera synliga klasskillnader.

Regler för fristående skolor:

  • Alla skolor, oavsett driftsform, måste implementera skoluniformer.
  • Fristående skolor har rätt att bestämma egna regler för religionsspecifik klädsel, men de får inte göra undantag från uniformskravet.

Juridisk grund och Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (ECHR)

Vår policy är förenlig med tidigare rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECtHR), som har slagit fast att förbud mot religiös klädsel i offentliga skolor inte nödvändigtvis bryter mot artikel 9 i Europakonventionen. Frankrike har redan implementerat liknande regler, och Sverige har rätt att följa samma juridiska principer för att skydda sekularism och jämlikhet i skolan.

Om Sverige skulle möta hinder från ECHR, kommer vi att:

  • Förhandla om regulatoriska förändringar för att säkerställa att nationell lag har företräde i utbildningsfrågor.
  • Om nödvändigt lämna ECHR för att upprätthålla Sveriges självbestämmande över inhemska lagar och utbildningspolitik.

Sammanfattning av fördelarna med skoluniformspolicyn:

  • Skapar en disciplinerad och fokuserad studiemiljö.
  • Motverkar socioekonomiska klyftor och social exkludering.
  • Ökar säkerheten och tydligheten i identifiering av elever.
  • Minskar klädrelaterad distraktion och främjar en seriös inställning till utbildning.
  • Skyddar sekularism och neutralitet i skolan.

Genom denna reform stärker vi Sveriges utbildningssystem och säkerställer att skolorna blir respektfulla, inkluderande och fokuserade på akademisk utveckling.

  • Utbildningspolicy för sexualundervisning (från mellanstadiet)
    • Implementera en evidensbaserad och åldersanpassad strategi för sexualundervisning.
    • Fokusera på vetenskapligt korrekt information om mänsklig biologi och reproduktiv hälsa.
    • Prioritera undervisning om personliga gränser, samtycke och hälsosamma relationer.
    • Stärka föräldrar som de primära utbildarna i frågor om sexualitet och värderingar genom frivilliga workshops och resurser som stöder deras roll.
    • Säkerställ transparens i läroplanen, med möjlighet för föräldrar att granska och ge feedback.
    • Begränsa externa influenser, såsom påtryckningsgrupper och icke-verifierade material, för att upprätthålla konsekventa utbildningsstandarder.
    • Betona kritiskt tänkande för att hjälpa elever att navigera komplexa sociala frågor med självförtroende och omdöme.
    • Inkludera den senaste forskningen om ungdomars utveckling i utbildningsstrategier för att säkerställa effektivitet.
    • Främja en balanserad syn som respekterar olika kulturella och religiösa perspektiv samtidigt som neutralitet upprätthålls vid konflikter.
    • Regelbundet granska och uppdatera läroplanen baserat på folkhälsodata och mätbara resultat.

Denna strategi säkerställer att elever får viktig, faktabaserad information samtidigt som föräldrars rättigheter, kulturell mångfald och samhälleliga värderingar respekteras. Det främjar en välrundad och informerad syn på sexuell hälsa och relationer.

Svenskt skolprogram för försvarsutbildning

Sveriges historiska hållning kring pacifism och neutralitet har varit en hörnsten i landets identitet. Men i en alltmer instabil och oförutsägbar värld är detta inte längre en hållbar position för Sverige eller dess medborgare. Det förändrade geopolitiska landskapet och växande säkerhetsutmaningar kräver ett perspektivskifte. Vi måste prioritera självförsörjning, beredskap och förmågan att skydda oss själva och vårt samhälle. Detta ansvar faller inte bara på våra institutioner utan även på våra unga generationer, som måste utrustas med de färdigheter som krävs för att säkerställa Sveriges motståndskraft och trygghet.

Inspirerade av framgångsrika program i länder som Polen, Estland och Ukraina föreslår vi ett omfattande försvarsutbildningsinitiativ för svenska skolor. Detta program betonar medborgerligt ansvar, nationell beredskap och säker, ansvarsfull hantering av försvarsutrustning i en kontrollerad miljö. Det ligger i linje med en bredare europeisk trend att förbereda medborgare för potentiella säkerhetsutmaningar.

Obligatoriskt deltagande med undantag

Deltagande i detta program kommer att vara obligatoriskt för elever i åldern 13–15 år (motsvarande högstadiet). Undantag kommer dock att tillåtas under specifika omständigheter, såsom religiösa eller filosofiska skäl, vilka måste formellt framföras av föräldrar eller vårdnadshavare till skolan. Detta säkerställer att programmet förblir inkluderande samtidigt som det upprätthåller sitt huvudsakliga mål att skapa en förberedd och motståndskraftig ungdom.

Programimplementering

  • Målgrupp: Elever i åldern 13–15 år (högstadienivå)
  • Integration: Inkorporeras i befintliga idrotts- och teknikklasser
  • Varaktighet: Två terminer årligen med strukturerade lektioner under hela läsåret

Träningsmetoder

  • Laserbaserade simuleringar: Användning av lasersystem för säker inomhusträning
  • Virtuella skjutbanor: Interaktiv målträningssimulering
  • Realistisk träningsutrustning: Simulerade vapen som efterliknar riktiga militära vapen men som är helt inaktiverade eller laserbaserade

Kursinnehåll

  • Säkerhet och ansvar: Förståelse för vapensäkerhet och etisk hantering
  • Grundläggande prickskytte: Introduktion till siktprinciper och skjutställningar (liggande, knästående, stående)
  • Tekniska färdigheter: Montering och isärtagning av inaktiverade militära vapen som används i Sverige
  • Underhåll: Träning i rengöring och underhåll av utrustning
  • Virtuell målträning: Praktisk träning med laser- och virtuella teknologier

Ytterligare komponenter

  • Krisberedskap: Grundläggande första hjälpen, särskilt relaterad till potentiella skador
  • Medborgerlig medvetenhet: Utbildning om Sveriges militära struktur, nationella försvarspolitik och medborgarens roll i en kris
  • Samarbete och disciplin: Främja samarbete, problemlösning och ansvarskänsla

Detta program är utformat för att ge svenska elever praktiska färdigheter, en djupare förståelse för nationellt försvar och förmågan att agera ansvarsfullt inför potentiella utmaningar. Genom att använda den senaste teknologin och prioritera säkerhet balanserar initiativet medborgerlig utbildning med beredskap i en modern, kontrollerad utbildningsmiljö. Dessa är ovärderliga färdigheter som alla svenska medborgare bör ha, inte bara för deras egen skull utan också för att stärka nationens motståndskraft. Även om förhoppningen är att de aldrig ska behöva använda det de lärt sig i dessa klasser, kommer kunskapen och förmågorna att finnas med dem livet ut. Dessa verktyg kan tas med var som helst i världen och förbli säkert förvarade i deras verktygslåda, redo att användas endast om de verkligen behövs. Detta initiativ är avgörande för att bygga ett starkare, mer självständigt och motståndskraftigt Sverige.

Omfattande Betygspolicy för Förbättrad Elevutveckling

Vår utbildningspolicy syftar till att implementera ett balanserat betygssystem som främjar akademisk excellens, personlig utveckling och en kärlek till lärande. Policyn inkluderar:

  1. Tidigt Introduktion av Betyg
    • Inför betyg från och med första skolåret (årskurs ett).
    • Säkerställ åldersanpassade betygsmetoder för yngre elever.
    • Ge tydlig och konstruktiv feedback istället för endast numeriska poäng.
  2. Helhetsbedömning
    • Återinför betyg för ordning och uppförande (ordning och uppförande).
    • Implementera ett mångfacetterat betygssystem som tar hänsyn till akademiska prestationer, ansträngning och personlig utveckling.
    • Inkludera självbedömning och kamratbedömning för att främja reflektion och samarbete i lärandet.
  3. Betygskvalitet och Stöd
    • Inför striktare betygsättning för att motverka betygsinflation.
    • Använd betyg som ett verktyg för att identifiera och stödja elever som kämpar.
    • Tillhandahåll ytterligare resurser och personliga studieplaner för elever som behöver extra hjälp.
  4. Tydlig Kommunikation
    • Säkerställ att betyg ger tydlig feedback om elevens prestationer och förväntningar.
    • Kommunicera regelbundet med föräldrar om deras barns framsteg och förbättringsområden.
    • Erbjud detaljerade betygsmallar och lärandemål för att vägleda elevernas förståelse av förväntningarna.
  5. Karaktärsutveckling
    • Använd betyg för att främja disciplin, arbetsmoral och personligt ansvar.
    • Implementera ett tillväxtfokuserat synsätt där ansträngning och förbättring betonas över fasta förmågor.
    • Erkänn och belöna icke-akademiska prestationer och personlig utveckling.
  6. Motverka Negativa Effekter
    • Implementera stressreducerande tekniker och mindfulness-övningar i klassrummet.
    • Tillhandahåll rådgivning och stödtjänster för att hantera betygsrelaterad ångest.
    • Betona vikten av en bred utbildning som går utöver betyg.
  7. Främja Lärandets Glädje
    • Inkludera projektbaserade och erfarenhetsbaserade lärandemöjligheter.
    • Uppmuntra nyfikenhet och kritiskt tänkande genom undersökningsbaserat lärande.
    • Fira olika former av intelligens och kreativitet.
  8. Kontinuerlig Utvärdering
    • Utvärdera regelbundet betygssystemets påverkan på elevernas välmående och akademiska prestationer.
    • Justera policyer baserat på feedback från elever, föräldrar och lärare.
    • Håll dig uppdaterad om aktuell pedagogisk forskning och bästa praxis.

Varför Återinföra Dessa Åtgärder

Vi föreslår att återinföra dessa åtgärder för att adressera brister i det nuvarande utbildningssystemet och potentiellt förbättra elevresultaten. Motivationen inkluderar:

  1. Att ge tydligare feedback till elever och föräldrar från en tidig ålder.
  2. Att uppmuntra personligt ansvar och gott uppförande.
  3. Att hantera betygsinflation och bibehålla akademiska standarder.
  4. Att mer effektivt identifiera och stödja elever som behöver extra hjälp.
  5. Att utveckla en stark arbetsmoral och disciplin bland eleverna.
  6. Att förbereda elever för den konkurrensutsatta naturen i högre utbildning och arbetsmarknaden.

Vi är dock medvetna om komplexiteten i utbildningspolicy och de potentiella nackdelarna med sådana åtgärder. Därför inkluderar vår strategi metoder för att motverka dessa risker och stödja elevernas övergripande välmående och kärlek till lärande. Denna policy strävar efter att uppnå en balans mellan akademisk noggrannhet och holistisk elevutveckling.

Säkerställa Jämlikhet och Transparens i Sveriges Friskolor

Mål:
Detta initiativ syftar till att säkerställa att alla friskolor i Sverige upprätthåller demokratiska värderingar, jämställdhet och inkludering samtidigt som de strikt följer den nationella läroplanen. Genom att stärka transparens, ansvar och tillsyn främjar denna policy ett skolsystem som är i linje med svenska kulturella värderingar och demokratiska principer, samtidigt som rättvisa och jämlikhet garanteras för alla.

Huvudpunkter i Policyn

1. Religiösa Praktiker och Påverkan

Religiösa friskolor får integrera religiösa praktiker, förutsatt att dessa inte dominerar skoldagen eller strider mot den nationella läroplanen eller demokratiska principer. Alla religiösa aktiviteter måste förbli sekundära till den akademiska undervisningen och vara helt frivilliga för eleverna.

2. Styrningsstruktur

Religiösa organisationer kan driva och förvalta friskolor, förutsatt att deras styrningsstrukturer följer svenska sekulära principer. Skolstyrelser måste visa transparens och oberoende samt säkerställa att beslutsfattandet fokuserar på utbildningsresultat och inkludering snarare än religiösa prioriteringar.

3. Utländsk Finansiering

Skolor får inte ta emot finansiering från utländska regeringar eller organisationer som strider mot svenska demokratiska principer, såvida inte det tydligt framgår att de inte har kopplingar till extremistiska aktiviteter. Alla finansieringskällor måste offentliggöras och granskas årligen för att säkerställa efterlevnad av transparensstandarder.

4. Jämställdhetsstandarder

Alla friskolor måste aktivt främja jämställdhet och inkludering:

  • Könssegregering i klassrum, fritidsaktiviteter eller faciliteter är strängt förbjuden.
  • Regelbundna jämställdhetsgranskningar kommer att genomföras för att säkerställa att skolor erbjuder lika möjligheter och behandling för alla elever, oavsett kön.

5. Antagningsprinciper

Antagningsprinciperna för alla friskolor ska prioritera inkludering och mångfald:

  • Skolor måste tillämpa geografiskt närhetsbaserade antagningar för att säkerställa att de återspeglar de samhällen de betjänar och förhindrar bildandet av religiösa enklaver.
  • Specifika antagningskriterier kan tillåtas, förutsatt att de följer svenska jämlikhetslagar och inte leder till exkluderande praxis.

6. Lärarkvalifikationer

Alla lärare i friskolor måste ha svensk statlig lärarlegitimation. Religionslärare får undervisa i icke-kärnämnen, men de måste uppfylla nationella utbildningsstandarder och visa att de efterlever svenska värderingar om jämställdhet och inkludering.

7. Tillsyn och Övervakning

För att säkerställa efterlevnad av nationella utbildningsstandarder ska Skolinspektionen:

  • Genomföra regelbundna och oanmälda inspektioner av alla friskolor.
  • Kräva att alla skolor förnyar sina driftstillstånd årligen genom att visa att de följer demokratiska principer, jämställdhet och den nationella läroplanen.

8. Etablering av Nya Religiösa Skolor

Ett moratorium kommer att införas för etableringen av nya religiösa friskolor. Befintliga religiösa skolor måste uppfylla striktare krav för efterlevnad, inklusive förbättrad inspektion och transparent rapportering, för att fortsätta sin verksamhet.

9. Läroplansinnehåll

Alla friskolor måste följa den nationella läroplanen i sin helhet. Religiös undervisning kan inkluderas som en del av en bredare, pluralistisk utbildning, men får inte överskugga kärnämnen eller främja en enskild världsbild.

10. Förenklad Tillsyn för Historiskt Integrerade Religioner

Skolor som representerar religioner med stark historisk och kulturell förankring i Sverige, såsom luthersk kristendom och judendom, som naturligt överensstämmer med svenska traditioner och värderingar, kommer att dra nytta av förenklade tillsynsprocesser. Dessa skolor kommer att möta färre administrativa hinder vid förnyelse av tillstånd och inspektioner, förutsatt att de upprätthåller nationella standarder.

Implementeringsåtgärder

  1. Förbättrad Tillsyn:
    • Skolinspektionen ges befogenhet att genomföra regelbundna, detaljerade inspektioner av alla friskolor, med fokus på efterlevnad av den nationella läroplanen, jämställdhet och ekonomisk transparens.
    • Icke-efterlevande skolor kommer att möta sanktioner, inklusive indragning av tillstånd eller stängning.
  2. Transparenskrav:
    • Alla friskolor måste tillhandahålla detaljerade, offentligt tillgängliga rapporter om deras finansiering, styrning och pedagogiska filosofi.
    • Årliga ekonomiska granskningar kommer att säkerställa att finansieringskällorna följer svenska demokratiska principer och transparenslagar.
  3. Stöd för Efterlevande Skolor:
    • Skolor som konsekvent följer svenska lagar, värderingar och utbildningsstandarder kommer att dra nytta av minskade administrativa bördor, såsom lättare inspektionskrav och snabbare tillståndsförnyelser.
  4. Integration och Inkludering:
    • Skolor måste visa hur deras utbildningsprogram bidrar till att skapa en gemensam svensk identitet genom att undervisa om svenska traditioner, historia och demokratiska värderingar, tillsammans med andra kulturella perspektiv.

Förväntade Resultat

  • Sekulär och Inkluderande Utbildning: Denna policy säkerställer att alla skolor fungerar som inkluderande och demokratiska institutioner och främjar integration och enighet bland elever från olika bakgrunder.
  • Uppmuntran för Anpassade Skolor: Skolor som representerar historiskt integrerade religioner, såsom luthersk kristendom och judendom, kommer att finna det enklare att bedriva verksamhet under detta initiativ på grund av deras naturliga anpassning till svenska traditioner och värderingar.
  • Avskräckning för Icke-Efterlevande Skolor: Strängare krav på transparens, jämställdhet och styrning kommer att skapa operativa utmaningar för skolor som misslyckas med att anpassa sig till dessa principer, vilket avskräcker etablering av institutioner som prioriterar segregation eller religiös indoktrinering.
  • Kulturellt Bevarande: Genom att främja integration och undervisa om svenska traditioner och värderingar säkerställer detta initiativ att friskolor bidrar positivt till Sveriges kulturella och demokratiska grund.

Detta initiativ balanserar Sveriges engagemang för fria och tillgängliga skolor med behovet av att upprätthålla demokratiska värderingar, jämställdhet och transparens, och säkerställer att alla skolor bidrar positivt till samhället.

Implementeringsstrategi

Om Tillsammans för Sverige får en position i regeringen, antingen i koalition eller som ledande parti, kommer vi att prioritera genomförandet av denna utbildningspolicy genom en strukturerad lagstiftningsprocess. Centrala bestämmelser – såsom fri utbildning för berättigade invånare, etablering av uniformstandarder och omfattande läroplansreformer – kommer att introduceras som prioriterade lagstiftningsåtgärder, med målet att bygga konsensus över partilinjer för att främja stabilitet och bred acceptans.

En särskild budget kommer att stödja policyens huvudmål, med särskilt fokus på förbättring av utbildning i glesbygdsområden, lärarincitament och offentliga-privata partnerskap för yrkesutbildning. För att säkerställa att policyn är i linje med Sveriges föränderliga utbildningsbehov kommer en särskild tillsynskommitté att upprättas för att övervaka genomförandet, konsultera utbildningsexperter, engagera föräldraråd och samarbeta med branschpartners. Denna kommitté kommer att möjliggöra kontinuerlig utvärdering och anpassning för att maximera policyens effektivitet och upprätthålla värderingarna hos Tillsammans för Sverige i utformningen av Sveriges utbildningsframtid.

Genom att anta detta strukturerade och värdedrivna tillvägagångssätt, söker Tillsammans för Sverige att befästa Sveriges utbildningsstandarder, säkerställa att de är i linje med nationella prioriteringar och skapa en generation av välrundade, ansvarstagande och kapabla medborgare.